Utlåtande om utkastet till regeringens proposition om ändring av lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (ökning av lönetransparensen) (TAS 207/2022, utfärdat 2.6.2022)
Jämställdhetsombudsmannen gav social- och hälsovårdsministeriet ett utlåtande om utkastet till regeringens proposition, genom vilken öppenheten kring löneuppgifter skulle öka i jämställdhetslagen.
Erhållande av löneuppgifter i lönediskrimineringssituationer
Jämställdhetsombudsmannen anser att en arbetstagare som misstänker lönediskriminering borde ha en bättre möjlighet än idag att få löneuppgifter om andra arbetstagare som är anställda i motsvarande ställning. På så sätt skulle lönediskrimineringssituationer kunna utredas på arbetsplatserna. En större tillgång till löneuppgifter skulle göra det lättare att upptäcka lönediskriminering och ingripa i detta och sannolikt även förebygga lönediskriminering och främja jämställda löner på arbetsplatserna.
Jämställdhetsombudsmannen anser att det i viss mån är problematiskt med den föreslagna modellen, där en arbetstagare i första hand skulle få löneuppgifterna via en representant för personalen och i andra hand – såvida det på arbetsplatsen inte finns någon representant för personalen – via jämställdhetsombudsmannen. En arbetstagare kan vara icke fackföreningsansluten eller medlem i ett sådant fackförbund som till exempel arbetsplatsens förtroendeman inte företräder. På arbetsplatsen skulle det då visserligen finnas en i lagen avsedd personalrepresentant, men han eller hon skulle inte nödvändigtvis sköta ärendet för en arbetstagare som misstänker lönediskriminering. Det är även av andra anledningar möjligt att personalens representant inte är villig att begära löneuppgifter från arbetsgivaren. Han eller hon skulle till exempel kunna representera en annan arbetstagare i motsvarande ställning eller själv vara anställd i motsvarande ställning.
Jämställdhetsombudsmannen stöder inte ett förfarande, där uppgifterna kan begäras i det fall att det på arbetsplatsen inte finns någon personalrepresentant. Jämställdhetsombudsmannen skulle i praktiken fungera som "ett postkontor", som begär att få löneuppgifter från arbetsgivaren och skickar dem vidare till arbetstagaren. Enligt jämställdhetsombudsmannens syn skulle detta innebära att ombudsmannens resurser används för ett helt annat ändamål än vad de är avsedda för – det vill säga för tillsynen över att jämställdhetslagen iakttas, främjandet av syftet med jämställdhetslagen och andra uppgifter som föreskrivs i lagen om jämställdhetsombudsmannen.
Enligt jämställdhetsombudsmannens syn bör den arbetstagare som misstänker lönediskriminering i alla situationer få löneuppgifterna direkt av arbetsgivaren, såsom det föreslagits i trepartsarbetsgruppens rapport som behandlar lönetransparensen (Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2021:27). Såvida detta alternativ är uteslutet, ska det i den föreslagna bestämmelsen fastställas att en arbetstagare har rätt att få uppgifterna direkt av arbetsgivaren, om det på arbetsplatsen inte finns någon personalrepresentant eller om personalrepresentanten vägrar att begära löneuppgifter från arbetsgivaren eller ge dem till en arbetstagare som misstänker lönediskriminering.
Behandling av löneuppgifter vid lönekartläggningar
I den föreslagna bestämmelsen konstateras att arbetsgivaren vid utarbetandet av lönekartläggningen ska ge personalrepresentanterna de löneuppgifter som dessa begärt om enskilda arbetstagare för att säkerställa att lönejämförelsen är täckande eller för att utreda orsakerna till löneskillnader.
Jämställdhetsombudsmannen understöder propositionen. Enligt de observationer som ombudsmannen gjort vid sin tillsyn över lagen har rentav en stor del av personalen lämnats utanför lönekartläggningarna uppenbarligen för att undvika det att enskilda arbetstagares löneuppgifter inte avslöjas. Dessutom har utredningar av orsakerna till löneskillnader ofta saknats helt. Lagändringen skulle skapa klarhet på behandlingen av löneuppgifter under lönekartläggningsprocessen.
Arbetsgivares skyldighet att lämna utredning om lönesystemet
I utkastet till regeringsproposition föreslås att det i jämställdhetslagen införs en bestämmelse, enligt vilken arbetstagaren med ett års mellanrum för personalen ska klargöra bl.a. det lönesystem som arbetsgivaren följer och hur det tillämpas.
Jämställdhetsombudsmannen anser det vara viktigt att öka arbetstagarnas kännedom om löner, som huvudsakligen har att göra med det lönesystem som följs på arbetsplatsen och hur det tillämpas. Enligt jämställdhetsombudsmannens syn är jämställdhetslagen dock inte den rätta platsen för den föreslagna skyldigheten, eftersom det är fråga även om annan typ av likabehandling än jämställdhet mellan män och kvinnor. Därför föreslår jämställdhetsombudsmannen att skyldigheten inkluderas i arbetsavtalslagen och andra anställningslagar.
03.06.2022
