Könsmångfald

Jämställdhetslagen förbjuder diskriminering på basis av könsidentitet och könsuttryck. Människor skiljer sig från varandra till sin könsidentitet och i hur de uttrycker sitt kön, och alla kan inte entydigt klassas som antingen män eller kvinnor. Till könsminoriteterna hör exempelvis transpersoner, såsom transkönade, transgenderister/transgender och transvestiter, samt interkönade personer.

Könsminoriteter har blivit allt mer synliga i jämställdhetsombudsmannens arbete ända sedan 2004. Jämställdhetsombudsmannen har aktivt strävat till att förbättra könsminoriteternas diskrimineringsskydd och krävt bestämmelser på lagnivå för att främja könsminoriteternas jämlika ställning.

I den förnyade jämställdhetslagen som trädde i kraft den 1 januari 2015 förbjuds diskriminering på grund av könsidentitet och könsuttryck. I lagen åläggs även myndigheter, utbildningsanordnare och arbetsgivare att förebygga diskriminering.

De nya bestämmelserna om diskriminering på grund av könsidentitet och könsuttryck infördes särskilt i jämställdhetslagen för att precisera och utvidga diskrimineringsskyddet för personer som tillhör könsminoriteter. Bestämmelserna berör ändå alla, inte endast dem som tillhör könsminoriteter. I bakgrunden finns tanken om könsmångfald och att var och en upplever och uttrycker sitt kön på sitt eget sätt.

Diskriminering på basis av könsidentitet och könsuttryck

Efter ändringarna i jämställdhetslagen som trädde i kraft den 1 januari 2015, tar jämställdhetslagen hänsyn till könsmångfalden. Jämställdhetslagen förbjuder diskriminering på basis av könsidentitet och könsuttryck. Dessutom ålägger jämställdhetslagen myndigheter, utbildningsanordnare och arbetsgivare att förebygga diskriminering på grund av könsidentitet och könsuttryck.

I jämställdhetslagen syftar könsidentitet på personens egen uppfattning om sitt kön, och könsuttryck avser att personen ger uttryck för sitt kön genom sin klädsel, sitt uppförande eller på något annat motsvarande sätt. Bestämmelser om diskriminering på grund av könsidentitet eller könsuttryck tillämpas även på diskriminering som grundar sig på att de egenskaper som definierar personens fysiska kön inte är entydigt kvinnliga eller manliga.

Till könsminoriteterna hör exempelvis transpersoner, såsom transkönade, transgenderister eller transgender och transvestiter, samt interkönade personer.

Transkönade personer upplever att de inte tillhör det kön som fastslogs då de föddes. Denna könskonflikt kan vid behov korrigeras till exempel genom hormonbehandling eller kirurgiskt. Det är däremot inte alltid möjligt att ge medicinsk könskorrigeringsbehandling, och alla vill inte heller ha sådan behandling.

Könskorrigeringsprocessen är ett livsskede där den transkönade personen, om hen så önskar, genomgår medicinska könskorrigeringsbehandlingar, hens juridiska kön och namn ändras och hen lever socialt i enlighet med sin könsidentitet.

Transvestiter är personer som även vill ge uttryck åt det andra könet i sin person. Majoriteten är män som ibland vill lyfta fram sin kvinnlighet genom att klä sig som en kvinna och fungera i en kvinnlig roll.

Transgenderister (transgender) är personer som lever på gränsen mellan manlighet och kvinnlighet eller utanför dessa. En transgenderist (transgender) kan uppleva sig vara könlös, av odefinierat kön eller sin egen kombination av egenskaper, stil och personlighetsdrag som anses vara manliga eller kvinnliga. En del transgenderister behöver samma typ av vård som transkönade personer för att få sin kropp att motsvara sin könsidentitet.

Med interkönad avses ett medfött tillstånd där individens egenskaper som bestämmer hens fysiska kön inte är entydigt kvinnliga eller manliga. Om könet på ett interkönat barn fastställts och korrigerats kirurgiskt i ett för tidigt skede och utan att beakta barnets åsikt kan detta innebära kränkning av barnets rätt till fysisk integritet.

Misstänker du att du har blivit diskriminerad?

Av jämställdhetsombudsmannen får du instruktioner och råd om du misstänker att du blivit diskriminerad.

Diskriminering i arbetslivet:

  • Om du hör till ett fackförbund, kontakta förtroendemannen och ta reda på vilka rättigheter du har.
  • Jämställdhetsombudsmannens råd är gratis. I fackförbundens medlemsavgifter ingår rätt till juridisk rådgivning.
  • Du kan också kontakta ett offentligt rättsbiträde, en juristbyrå eller en advokat. Juridiska tjänster är vanligen avgiftsbelagda. Kontrollera om du har en rättsskyddsförsäkring som täcker rättegångskostnader.

Som mindre bemedlad kan du vara berättigad till gratis eller delvis avgiftsbelagd rättshjälp av ett offentligt rättsbiträde.