Målet är att man inkluderar sådana åtgärder i jämställdhetsplanen som är viktiga för att främja jämställdheten med tanke på situationen och förhållandena på varje arbetsplats. Därför ska jämställdhetsplanen basera sig på en redogörelse för jämställdhetsläget på arbetsplatsen.
Redogörelsen är en del av jämställdhetsplaneringens kunskapsbas. Jämställdhetsplanen och redogörelsen som utarbetas som grund för planen ska omfatta arbetsgivarens hela personal, och vid behov ska planen inkludera åtgärder som berör hela personalen.
Man ska utarbeta en jämställdhetsplan minst vartannat år. Om man utarbetar en jämställdhetsplan varje år kan man lokalt komma överens om att göra en lönekartläggning minst vart tredje år.
Enligt jämställdhetslagen ska man som en del av redogörelsen för jämställdhetsläget göra en specificering av fördelningen av kvinnor och män i olika uppgifter samt en kartläggning av klassificeringen, lönerna och löneskillnaderna i fråga om kvinnors och mäns uppgifter. Lagen förutsätter alltså att löner behandlas i redogörelsen för jämställdhetsläget på arbetsplatsen. För mer information, se Lönekartläggning.
Lönen är inte det enda som ska behandlas i jämställdhetsredogörelsen. Redogörelsen för jämställdhetsläget kan också utreda till exempel:
Då man gör redogörelsen kan man utnyttja personaladministrationens existerande statistik som specificerats enligt kön. Det är även viktigt att utreda hur arbetstagarna upplever att jämställdheten förverkligas på arbetsplatsen. Man kan utreda arbetstagarnas uppfattningar till exempel genom personalenkäter och genom att diskutera jämställdhetsärenden på avdelnings- och arbetsplatsmöten. Man kan göra en separat jämställdhetsenkät eller koppla den till en allmän kartläggning av arbetsplatsens stämning.
Jämställdhetsenkäter ger viktig information om arbetsplatsens jämställdhetsläge som det är svårt att få med hjälp av andra typer av utredningar. Som exempel kan nämnas frågor om trakasserier.