Tillämpning av principen om jämlik representation

Om ett organ som utövar offentlig makt, ett ämbetsverk, en inrättning eller ett bolag med kommunal eller statlig majoritet har ett förvaltningsråd, en direktion eller ett annat lednings- eller förvaltningsorgan som består av förtroendevalda, ska det finnas en jämn representation av kvinnor och män i organet. Principen om jämlik representation gäller också styrelser.

Offentliga uppdrag delegeras även till andra instanser än myndigheter. Sådana organisationer utgör s.k. indirekt offentlig förvaltning. Om den indirekta offentliga förvaltningen utövar offentlig makt tillämpas principen om jämlik representation.

Offentlig makt kan definieras som en ensidig rätt att fatta beslut om ett annat rättssubjekts förmåner. I sådan här verksamhet, som är jämförbar med myndigheternas verksamhet, ska man följa samma principer för god förvaltning som inom den övriga förvaltningen. Organ som utövar offentlig makt är till exempel pensionsanstalter, Centralhandelskammaren och privata läroanstalter.

Principen om jämlik representation tillämpas även på lednings- och förvaltningsorgan i bolag med statlig eller kommunal majoritet som består av förtroendevalda. Enligt aktiebolagslagen väljer bolagsstämman bolagets styrelse och förvaltningsråd, om ett sådant finns. Principen om jämlik representation tillämpas på valet av de förtroendevalda som en myndighet beslutar om genom sina representanter vid bolagsstämman.
* Se t.ex. Högsta förvaltningsdomstolens avgörande: HFD: 2017:2

Målet för en jämlik representation är samma som i 4 a § 1 mom., d.v.s. 40–60 %. Målet för jämlik representation är alltså inte mindre i 4 a § 2 mom. än i kvoten, men av praktiska skäl kan det vara att målet kan nås mer sällan eller längre in i framtiden än för 4 § a 1 mom.