Typiska diskrimineringsfall

Misstankar om diskriminering av gravida är vanligast i samband med anställning, förlängning av visstidsanställningar eller när man återvänder till arbetet efter familjeledighet. Till exempel i dessa fall kan det vara fråga om diskriminering på grund av graviditet eller familjeledighet:

  • I samband med anställningen frågar man om sökandens familjeplaner eller antal barn
  • Om graviditeten är synlig eller på annat sätt framkommer under arbetsintervjun väljs personen inte till uppgiften fast hon skulle vara den mest kompetenta
  • Anställningsförhållandet hävs under prövotiden då det kommit fram att personen är gravid, även om hon skött sitt arbete väl
  • Löne- och karriärutvecklingen stannar upp för en arbetstagare som ska bli familjeledig, trots att hon lovats bättre lön eller arbetsuppgifter redan innan graviditeten
  • En arbetstagare väljs för uppsägning på grund av graviditet eller familjeledighet då man säger upp folk på arbetsplatsen på grund av produktionsmässiga eller ekonomiska skäl
  • En arbetstagare återvänder till arbetet efter sin familjeledighet och upptäcker att hennes arbetsuppgifter "försvunnit" eller att hon ersatts av en vikarie, och hon sägs upp på grund av produktionsmässiga eller ekonomiska skäl.

Diskriminering på grund av graviditet och familjeledigheter riktas särskilt mot kvinnor som har en osäker position på arbetsmarknaden, så som arbetstagare med visstids- eller deltidskontrakt, som är uthyrd arbetskraft eller som arbetar med nolltimmarskontrakt.

Diskriminering på grund av graviditet och familjeledigheter leder till ekonomiska förluster för den som utsätts för denna typ av diskriminering, eftersom de mindre inkomsterna påverkar storleken på den framtida moderskaps- och föräldrapenningen, och rätten till lön för en del av moderskapsledigheten som ingår i de flesta kollektivavtal uteblir också.

Exemplen om verkliga diskrimineringsfall

Johanna, lärare:

Johanna hade flera gånger fått fortsättning på sin anställning som lärare i samma skola, men rektor ville varje gång försäkra sig om att hon inte var gravid. När Johanna sedan blev gravid, fick hon inte fortsättning på sin anställning för det följande läsåret. Hon sökte tre platser som var ledigförklarade i skolan, men blev inte vald trots att hon tidigare blivit vald bland samma sökande.

När hon blev gravid, sökte hon tre platser som var ledigförklarade i skolan, men blev inte vald trots att hon tidigare blivit vald bland samma sökande.
Löftet om arbete drogs tillbaka när graviditeten uppdagades.

Anna, sjukskötare:

Anna hade arbetat som vikarie på en hälsostation i två års tid. Anna hade fått löfte om att hon skulle få fortsätta som vikarie för en sjukskötare som tagit studieledighet, men löftet drogs tillbaka när Anna berättade för avdelningsskötaren om att hon var gravid. Anna fick senare missfall och fick inte heller vikariatet. Arbetsgivaren påstod att Anna borde ha sökt separat om tjänsten, trotts att vikariaten tidigare tillsatts utan separat ansökningsförfarande. Enligt Anna visste arbetsgivaren – på samma sätt som på de tidigare gångerna – att hon ville fortsätta i arbetet.

Elina, företagshälsovårdare:

När Elina tog mammaledighet, hade hon arbetat i flera år i visstidsanställningar på en företagshälsovårdstation. När hon meddelade arbetsgivaren att hon fortsätter sin vårdledighet, svarade arbetsgivaren att vikarien får fortsätta på jobbet i stället för henne eftersom vikarien är mer kompetent än Elina. Elina hade tidigare fått fortsättning på sin anställning utan ansökningsförfarande. Därför skulle hon ha betraktats som tillräckligt kompetent och hennes anställning ha förlängts.

Arbetsgivare berättade att vikarien får fortsätta på jobbet i stället för henne.
Arbetsgivaren påstod att orsaken till uppsägningen var att arbetsprocessen automatiserades

Jenni, industriarbetare:

När Jenni sades upp, hade hon berättat för arbetsgivaren om att hon var gravid. Arbetsgivaren påstod att orsaken till uppsägningen var att arbetsprocessen automatiserades och arbetsuppgifter lades ut, och att företaget därför inte behövde lika mycket arbetskraft som tidigare. Enligt tingsrätten fanns det dock inga produktionsmässiga orsaker till uppsägningen, utan orsaken var Jennis graviditet, och att Jenni borde ha utbildats för nya uppgifter. Jenni fick gottgörelse för diskriminering på grund av graviditet på tingsrättens beslut.

Niina, byråsekreterare:

Efter att VD:n fått veta att Niina var gravid, började han pressa henne att säga upp eller sjukskriva sig eller att börja arbeta på deltid. Hon flyttades också till ett tyngre arbete mot sin vilja. Till slut sades Niina upp. Hovrätten dömde VD:n till dagsböter för arbetsdiskriminering.

En gravid arbetare sades upp. Hovrätten dömde VD:n till dagsböter för arbetsdiskriminering.