Hoppa till innehåll

Utlåtande till finansministeriet om förnyandet av personbeteckningssystemet och könsneutrala personbeteckningar (TAS 8/2022, utfärdat 3.3.2022)

I sitt utlåtande tog jämställdhetsombudsmannen ställning till utkastet till regeringens proposition där det föreslås ändringar till bland annat lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (befolkningsdatalagen, 661/2009) och dataskyddslagen (1050/2018). En av propositionens målsättningar är att möjliggöra könsneutrala personbeteckningar genom att slopa uppgift om kön från personbeteckningens struktur.

Jämställdhetsombudsmannen understöder propositionen. Inkludering av uppgift om kön i personbeteckningen och onödigt bred användning av denna uppgift ökar utsattheten för diskriminering på grund av kön, könsidentitet och könsuttryck. Könsneutrala personbeteckningar kan också minska diskriminering på grund av kön inom algoritmiskt, automatiskt beslutsfattande.

För närvarande används beteckningen utöver dess primära användningsändamål, alltså entydig identifiering av personen, även för identifiering av personen i flera olika situationer. För att bekräfta personens identitet kan personbeteckning begäras vid ärendehantering, och den uppgift om kön som personbeteckningens slutdel innehåller kan få betydelse även i situationer där det inte är nödvändigt att identifiera en person som kvinna eller man. Detta vållar problem i synnerhet för personer vars könsidentitet eller könsuttryck inte motsvarar den kön som antecknats för dem i befolkningsdatasystemet. 

Den föreslagna ändringen förebygger diskriminering, förbättrar integritetsskyddet för transpersoner och interkönade personer och minskar felkönandet. Eftersom avsikten är att könsneutrala personbeteckningar ska tas i bruk först i början av år 2027, kan personer som fått sin personbeteckning före år 2027 även framöver ha behov att ändra sin personbeteckning.

Jämställdhetsombudsmannen vill också fästa uppmärksamhet vid att ändringen påverkar praxisen och informationshanteringen av organisationer som behöver behandla uppgifter om personers kön. Uppgiften om det juridiska könet skulle från och med år 2027 överlåtas från befolkningsdatasystemet som en separat uppgift i enlighet med de principer som föreskrivits i kapitel 4 i befolkningsdatalagen. Jämställdhetsombudsmannen ser det som positivt att organisationer genom den föreslagna ändringen skulle ner noggrant bedöma huruvida behandlingen av uppgiften om kön för en registrerad person förutsätts av organisationens verksamhet.

I propositionen sägs dock inget om när organisationer framöver kan själva fastställa ett separat datafält om kön i sina datasystem och vilka uppgifter som ska anges i det. En fråga som bör beaktas är när organisationer kan själva bedöma och besluta om huruvida man med uppgift om kön av en registrerad person avses personens juridiska kön som antecknats i befolkningsdatasystemet eller om uppgift om kön i vissa fall kan fastställas till exempel av personen själv. I detta sammanhang är det viktigt att komma ihåg att uppgiften om det juridiska könet inte är en känslig personuppgift. Däremot omfattas uppgift om en persons transbakgrund, könsbekräftelse och tillhörighet till en könsminoritet av integritetsskyddet.

Jämställdhetsombudsmannen ser det som viktigt att uppgift om det så kallade juridiska könet även framöver sparas i till exempel befolkningsdatasystemet och finns tillgänglig i situationer där den på goda grunder behövs. Uppgifter om kön är viktiga när man följer upp ställningen av kvinnor och män i samhället och när samhällspolitiska åtgärder genomförs på basis av denna uppföljning. Uppgifter om kön behövs också vid främjandet av jämställdheten mellan könen på arbetsplatser och läroanstalter och i myndigheternas verksamhet.

09.03.2022