Utlåtande på socialskyddskommitténs mellanrapport för socialskyddsreformen (TAS 189/2023, givet 23.5.2023)
Jämställdhetsombudsmannen har gett ett utlåtande på parlamentariska socialskyddskommitténs mellanrapport (VN/1646/2020 rd). Under sin mandatperiod, som spänner över två riksdagsperioder, bereder kommittén en socialskyddsreform.
Jämställdhetsombudsmannen anser att en utgångspunkt för den fortsatta beredningen av socialskyddet borde vara att främja jämställdheten mellan könen.
Könskonsekvenserna av reformen bör bedömas
Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) innehåller föreskrifter om myndigheternas skyldighet att i all sin verksamhet främja jämställdheten mellan kvinnor och män samt skapa och befästa sådana förvaltnings- och tillvägagångssätt som säkrar främjandet av jämställdheten mellan kvinnor och män. Jämställdhetsombudsmannen anser att skyldigheten att främja jämställdhet bör vara en av utgångspunkterna för socialskyddsreformen.
Jämställdhetsombudsmannen understöder det förslag som tas upp i mellanrapporten och som gäller en bedömning av könskonsekvenserna av alternativen när riktlinjer dras upp för förenhetligandet och sammanslagningen av grundskyddsförmånerna. Riktlinjerna och förslagen för socialskyddsreformen måste också bedömas med tanke på jämställdheten mellan könen.
Bedömningen bör göras med beaktande av den i grundlagen föreskrivna skyldigheten att främja jämställdheten. Målet bör vara att jämställdheten förverkligas i praktiken. I bedömningen är det också viktigt att ta hänsyn till den intersektionella aspekten, vilket innebär att också andra faktorer som definierar individen beaktas.
Familjers diversitet
Jämställdhetsombudsmannen understöder den i mellanrapporten föreslagna utredningen av familjebegreppen som tas upp i socialskyddslagstiftningen samt en beskrivning av konsekvenserna av ett eventuellt förenhetligande för bland annat könen och jämställdheten mellan könen.
Familjerna är mer diversifierade än det anses i dagens lagstiftning, och därför bör i synnerhet olika livssituationer och familjers diversitet beaktas också i socialskyddsreformen samt uppbyggandet av myndighetstjänsterna. I socialskyddet bör också ställningen för familjer med växelvist föräldraskap förbättras för att stödja jämställt föräldraskap.
Jämställdhetsombudsmannen anser att det är viktigt att genomföra den i mellanrapporten föreslagna utredningen där en kartläggning görs av hur förmånssystemet fungerar med tanke på låginkomsttagare och barnfamiljsfattigdom. Enligt jämställdhetsombudsmannen är det viktigt att förmånssystemet behandlas med tanke på olika familjeformer. Dessutom är det bra att bedöma konsekvenserna av förslagen för barn.
Arbetsförmåga och arbetsoförmåga
Den genomsnittliga löneskillnaden mellan kvinnor och män är betydande, viket beror på exempelvis placeringen av kvinnor och män i uppgifter på kravmässigt olika hierarkiska nivåer. Detta återspeglas också i arbetslöshetsersättningarna som kvinnor och män får. Sysselsättningsgraden och deltagandet i arbete påverkas av utmaningarna i samordningen av arbete och familjeliv, i synnerhet på grund av den könade karaktären av omsorgen. Också i detta sammanhang påpekar jämställdhetsombudsmannen betydelsen av att bedöma könskonsekvenserna.
I mellanrapporten föreslås en utredning av behoven av en reform av arbetsmarknadsstödet i situationer där tillträdet eller återgången till arbetsmarknaden försvårats.
Jämställdhetsombudsmannen anser att man inom ramen för utredningen borde granska problemen med tillträdet och återgången till arbetsmarknaden ur könsperspektiv. Till exempel graviditetsdiskriminering framgår som bland annat problem att få arbete efter familjeledighet. Också män upplever familjeledighetsdiskriminering i allt större utsträckning.
Jämställdhet i lärande och deltagande
I mellanrapporten konstateras det att förmånssystemet bör stödja människornas kontinuerliga lärande och jämställdheten i deltagandet. I Finland är unga personers val av utbildning starkt segregerat enligt kön. Jämställdhetsombudsmannen anser att man i reformen av förmånssystemet borde begrunda i synnerhet metoder för att kunna bryta ned segregeringen i valet av utbildning samtidigt som jämställdheten mellan könen främjas. Det är viktigt att unga personer får information och vägledning i övergången till fortsatta studier.
I inlärningsresultaten syns tydliga skillnader mellan könen. Jämställdhetsombudsmannen anser det vara viktigt att man genom eventuella reformer stöder i synnerhet personer i en svagare ställning samt förutsättningarna för dem som behöver stöd att göra val som är gynnsamma för deras framtid och sysselsättning.
Jämställdhetsombudsmannen understöder också den i mellanrapporten föreslagna utredningen av unga personers socialskydd. Inom ramen för utredningen vore det bra att granska i synnerhet könskonsekvenserna av de utbildningspolitiska reformerna som genomförts under de senaste åren.
Den allt större ojämlikheten i utbildningen och diskrimineringen är oroväckande fenomen. Jämställdhetsombudsmannen understöder att arbetslösa får bättre möjligheter än i dag att studera utan att förlora arbetslöshetsförmånen.
Hela utlåtandet finns i bilagan (på finska).
27.06.2023
