Utlåtande om statsrådets redogörelse för planen för de offentliga finanserna för åren 2025–2028 (SRR 2/2024 rd.) (TAS/304/2024, utfärdat 13.5.2024)
Jämställdhetsombudsmannen hördes av riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott den 15 maj 2024 om statsrådets redogörelse för planen för de offentliga finanserna för åren 2025–2028.
Som del av planen för de offentliga finanserna ska de könsrelaterade konsekvenserna bedömas
Jämställdhetsombudsmannen påminner om att skyldigheten att målinriktat och planmässigt främja jämställdheten även gäller statsrådet och lagstiftarna. Jämställdhetsombudsmannen påpekar att det i planen för de offentliga finanserna inte framgår om de könsrelaterade konsekvenserna har bedömts vid allokeringen av de offentliga utgifterna och inkomsterna.
De finanspolitiska riktlinjerna för statsfinanserna på medellång sikt styr på ett betydande sätt samhället och har oundvikligen effekter på jämställdheten mellan könen. Att bedöma de könsrelaterade konsekvenserna är ett viktigt sätt att främja jämställdheten mellan könen i beslutsfattandet. Planen för de offentliga finanserna och andra finanspolitiska beslut anses ofta vara könsneutrala, men de påverkar enligt studier kvinnor och män på olika sätt.
Genom att bedöma de könsrelaterade konsekvenserna av planen för de offentliga finanserna klargörs om de föreslagna åtgärderna främjar eller försvagar jämställdheten mellan könen. Jämställdhetsombudsmannen konstaterar att bedömningen av de könsrelaterade konsekvenserna är nödvändig, i synnerhet när finanspolitiska riktlinjer dras upp och när det fattas beslut för en tidsperiod som sträcker sig utöver budgetperioden. I bedömningen av konsekvenser är det nödvändigt att även beakta skillnader mellan kvinnor och män, som exempelvis rör ålder, hälsa, funktionsnedsättning eller ekonomisk ställning. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet har betonat det här behovet exempelvis i sitt utlåtande 8/2021 rd. om planen för de offentliga finanserna 2022–2025. I sitt utlåtande AjUU 2/2023 rd. om statsbudgeten för år 2024 har utskottet därtill hänvisat till de betydande strukturella reformer som genomförs under den här regeringsperioden och betonat betydelse av att bedöma de könsrelaterade konsekvenserna.
Jämställdhetsombudsmannen betonar man vid konsekvensbedömningen av samhälleliga beslut i större utsträckning borde granska de sammantagna konsekvenserna av förslagen. Exempelvis i de utlåtanden som jämställdhetsombudsmannen gav till riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott hösten 2023 lyfte jämställdhetsombudsmannen fram att många av ändringarna av arbetslagstiftningen och den sociala tryggheten som Petteri Orpos regering föreslår har synnerligen negativa effekter för samma grupper av människor, såsom ensamförsörjare. Enligt jämställdhetsombudsmannen borde de kumulativa effekterna av planen för de offentliga finanserna och de tillhörande regeringspropositionerna utvärderas för att bland annat utreda hur de påverkar jämställdheten mellan könen. Om förslagen bedöms försvaga jämställdheten mellan könen är det uppenbart att det behövs balanserande åtgärder till motvikt för de skadliga effekterna.
Samordning av arbete och familj samt bekämpning av diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet kan förbättra sysselsättningen
Med stöd av Orpos regeringsprogram ska effektivare metoder användas mot diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet. Jämställdhetsombudsmannen uppskattar att regeringen har tillsatt en trepartsbaserad arbetsgrupp för att stödja regeringsprogrammet i det här målet.
Enligt jämställdhetsombudsmannens uppfattning kan diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet bäst förebyggas genom att utveckla lagstiftningen för att i synnerhet skydda diskriminering av visstidsanställda arbetstagare. I lagstiftningen om anställningsförhållanden och jämställdhet behövs en tydlig stadga som otvetydigt förbjuder att tidsbegränsade avtal inte förnyas på grundval av graviditet eller familjeledighet eller att tidsbegränsade avtal ingås endast tills familjeledigheten börjar ifall det tidsbegränsade arbetet fortsätter.
Orpos regeringsprogram och planen för de offentliga finanserna omfattar mål, med vilka avsikten är att undanröja hinder för sysselsättning. En metod som regeringsprogrammet nämner för att uppnå det här målet är att ändra arbetsavtalslagen så att arbetsavtal kan göras tidsbegränsade för ett år utan särskild grund. Att möjliggöra användningen av tidsbegränsade arbetsavtal utan grund ökar enligt jämställdhetsombudsmannen diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet ytterligare. Det strider mot regeringsprogrammets tidigare nämnda mål att förebygga diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet.
Även för hyrd arbetskraft måste skyddet för diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet förbättras.
Jämställdhetsombudsmannen anser att skrivningen i regeringsprogrammet om att fästa uppmärksamhet exempelvis vid undanröjningen av hinder för sysselsättning av föräldrar i barnfamiljer. Jämställdhetsombudsmannen har föreslagit att skiftesdagvård ska säkerställas, så att avsaknaden av den inte utgör ett hinder för att delta i arbetslivet.
Detaljer i planen för de offentliga finanserna
I planen för de offentliga finanserna nämns att exkludera vissa plastikkirurgiska ingrepp och steriliseringar från det offentliga tjänsteutbudet inom den specialiserade sjukvården. Plastikkirurgiska ingrepp är till exempel bröstrekonstruktioner efter bröstcanceroperationer. Ingrepp av det här slaget kan även inbegripa medicinsk vård, för att modifiera de fysiska egenskaperna och könsdragen hos en person som upplever könskonflikt så att egenskaperna motsvarar personens könsidentitet.
Enligt jämställdhetsombudsmannens uppfattning baserar sig alltid de plastikkirurgiska ingrepp som görs inom den offentliga hälso- och sjukvården på en grundlig prövning och är nödvändiga för patienterna. Jämställdhetsombudsmannen anser inte att det är möjligt att åtgärder av den här typen exkluderas från det tjänsteutbud som den offentliga hälso- och sjukvården omfattar.
I planen nämns även att ett mer omfattande arbete inleds under ramperioden för att reformera systemet för sjukdagpenningen. Med avseende på det anser jämställdhetsombudsmannen att det är viktigt att arbetet med reformen bättre skulle beakta att graviditet och familjeledighet försvårar förvärvsmöjligheter och sysselsättning i synnerhet för kvinnor.
Effektiv laglighetsövervakningen och främjande av jämställdheten kräver tillräckliga resurser
Allt fler har kontaktat jämställdhetsombudsmannen under de senaste åren. Sedan år 2020 har antalet förfrågningar till jämställdhetsombudsmannen ökat med 42 procent. År 2023 mottog jämställdhetsombudsmannen 1 210 skriftliga och muntliga förfrågningar.
Vid jämställdhetsombudsmannens byrå finns elva tjänster. De nuvarande personalresurserna är otillräckliga för att sköta jämställdhetsombudsmannens lagstadgade uppgifter. Klyftan mellan de lagstadgade uppgifterna och resurserna har ökat avsevärt i och med det ökade antalet förfrågningar.
Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet har ofta fäst uppmärksamhet vid jämställdhetsombudsmannens otillräckliga resurser. Till exempel i sitt utlåtande AjUU 15/2022 rd. om statsbudgeten för 2023 har utskottet konstaterat att ”Med tanke på trovärdigheten och effektiviteten i lagstiftningen mot diskriminering är det nödvändigt att tillsynsmyndigheterna har de resurser som de behöver för att sköta sina uppgifter. Utskottet anser det vara nödvändigt att diskrimineringsombudsmannen och jämställdhetsombudsmannen anvisas tillräckliga resurser för skötseln av sina lagstadgade uppgifter.”
Betydelsen av jämställdhetsarbetet och dess övervakning erkänns även i statsrådets meddelande hösten 2023 om att främja jämlikhet, jämställdhet och icke-diskriminering i det finländska samhället.
15.05.2024
