Utlåtande om regeringens redogörelse om behoven av att reformera integrationsfrämjandet (TAS 72/2021, utfärdat 9.3.2021)

Arbets- och näringsministeriet bad ett utlåtande av jämställdhetsombudsmannen rörande utkastet till regeringens redogörelse om behoven av att reformera integrationsfrämjandet. Målet med redogörelsen är att utveckla integrationsfrämjandet på ett övergripande sätt med beaktande av invandrarnas olika behov, servicesystemet som helhet och främjandet av relationerna mellan befolkningsgrupperna. Jämställdhetsombudsmannen svarade på den mottagna begäran om utlåtande ur könsjämställdhetssynvinkeln.

Syftet med lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986, jämställdhetslagen) är att förebygga diskriminering på grund av kön och främja jämställdheten mellan kvinnor och män samt att i detta syfte förbättra kvinnans ställning särskilt i arbetslivet. (1 §) Myndigheterna skall i all sin verksamhet främja jämställdheten mellan kvinnor och män på ett målinriktat och planmässigt sätt samt skapa och befästa sådana förvaltnings- och tillvägagångssätt som säkrar främjandet av jämställdheten mellan kvinnor och män vid beredningen av ärenden och i beslutsfattandet. Framför allt skall de förhållanden ändras som hindrar att jämställdhet uppnås. (4 §)

I kvinnors och mäns arbetsmarknadsställning finns det många skillnader som är betydelsefulla med tanke på jämställdheten. Det finns dock också andra indelningar på arbetsmarknaden. Kvinnor och män är inte sinsemellan homogena vad gäller deras arbetsmarknadsställning. Skillnader i möjligheterna att delta i arbetet och arbetstagarställningen uppkommer inte heller enbart utifrån könet, utan också till exempel utifrån en invandrarbakgrund. När könet korsar sådana andra omständigheter, kan det ge upphov till erfarenheter och fenomen som anknyter till intersektionell diskriminering i arbetslivet. Också dessa är jämställdhetsproblem i det finländska samhället. Som diskrimineringsfråga begränsar sig intersektionell diskriminering till ett område utanför jämställdhetsombudsmannens behörighet och den omfattas av verksamhetsområdet för de myndigheter som övervakar diskrimineringslagen. Jämställdhetsombudsmannen finner det dock viktigt att man i jämställdhets- och likabehandlingspolitiken riktar uppmärksamhet mot intersektionell diskriminering, vilket också accentuerar nödvändigheten av myndighetssamarbete.

Jämställdhetsombudsmannen finner att det är bra att man i redogörelsen om behoven av att reformera integrationsfrämjandet lyft fram frågor som gäller jämställdhet, såsom inverkan av användning av familjeledighet på längden på integrationsprogrammet, de sysselsättningsproblem som kvinnor av invandrarbakgrund stöter på och nåbarheten för föräldrar med invandrarbakgrund vilka sköter sina barn hemma ur sysselsättningssynvinkel. Jämställdhetsombudsmannen finner det också viktigt att man i ståndpunkten om integration, vilken riksdagen godkände i januari 2019, förutsätter att invandrarkvinnor ställs som en särskild målgrupp i integrationstjänsterna.

I redogörelsen har det beskrivits att erfarenhet av mobbning och ensamhet anhopas hos pojkar med invandrarbakgrund. Jämställdhetsombudsmannen är oroad över detta fenomen och finner det viktigt att konkreta åtgärder planeras för att ingripa mot problemen. Annars kan erfarenheterna av mobbning och ensamhet leda till många former av problem, bland annat i utbildningen och sysselsättningen och som marginalisering i samhället.

Främjande av invandrarnas sysselsättning och delaktighet

Kommittén för övervakning av verkställigheten av konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW-kommittén) har i slutsatsen av den senaste periodiska rapporten rörande Finland uttryckt en oro för den höga arbetslösheten bland kvinnor med invandrarbakgrund, deras löga lönenivå och deras ringa delaktighet i det offentliga och politiska livet. Kommittén rekommenderade att Finland riktar särskild uppmärksamhet mot dessa delområden. (CEDAW/C/FIN/CO/7)

I reformen av familjeledigheten ska uppmärksamhet riktas också mot de särskilda förhållandena för familjer med invandrarbakgrund. Reformen får inte försvaga ställningen för kvinnor med invandrarbakgrund. Situationerna för kvinnor med invandrarbakgrund varierar från högt utbildade till kvinnor i svag ställning. Det vore viktigt att ge information om reformen av familjeledigheter också till familjer med invandrarbakgrund och uppmuntra papporna att hålla familjeledigt.

Handledningens och rådgivningens nåbarhet förbättras för invandrare

CEDAW-kommittén rekommenderade att Finland vidtar åtgärder för att kvinnor med invandrarbakgrund blir mer medvetna om sina rättigheter, tillgången till utbildning och arbetsmarknaden, andra grundläggande tjänster och om rättsskyddsmedel. Kommittén rekommenderade också att man i Finland i bredare omfattning utreder den diskriminering som upplevts av kvinnor med invandrarbakgrund såväl i samhället som i deras egna samfund. Statistisk information om sysselsättningen och hälsovården bland kvinnor med invandrarbakgrund behövs, liksom också om de former av våld som de upplever, för att kunna ingripa mot diskriminering på många grunder och intersektionell diskriminering. (CEDAW/C/FIN/CO/7)

Jämställdhetsombudsmannen är med tanke på tillgodoseendet av rättsskyddet en central myndighet i diskrimineringsärenden. Det handlar om en klientgrupp, hos vilken det är lätt hänt att den kostnadsrisk som är förknippad med rättegångar höjer tröskeln för att föra ett ärende för avgörande av domstol. Jämställdhetsombudsmannen har därtill en central roll i övervakningen av främjandeskyldigheterna enligt jämställdhetslagen.

Personer med invandrarbakgrund har mycket sällan tagit kontakt med jämställdhetsombudsmannen. Det kan förmodas att de drabbas av bland annat könsrelaterad diskriminering åtminstone lika mycket som personer tillhörande den infödda befolkningen, varför underrapporteringen är ett särskilt stort problem bland dem. Därför vore det viktigt att säkerställa att personer med invandrarbakgrund är medvetna om egna rättigheter och kan vända sig till en myndighet, såsom jämställdhetsombudsmannen.

Inrättande av ett integrationsprogram till stöd för integrationen i det inledande skedet

Jämställdhetsombudsmannen finner det bra att användning av familjeledighet beaktats på så sätt att flexibilitet är möjligt i längden på integrationsprogrammet. I praktiken ska uppmärksamhet också riktas mot att varje person och familj med invandrarbakgrund är individuell och har olika behov. Ur jämställdhetssynvinkel är det viktigt att användning av familjeledighet inte har en negativ inverkan på personens rättigheter och förmåner, såsom integrationsprogrammet.

Partnerskapen och organisationernas roll förstärks

Jämställdhetsombudsmannen anser att integration av kvinnor med invandrarbakgrund i sårbar ställning förutsätter ett tätt samarbete på lokal nivå mellan organisationer från den tredje sektorn och myndigheterna. I synnerhet lågtröskeltjänster inom tredje sektorn är viktiga för en framgångsrik integration av kvinnor med invandrarbakgrund i sårbar ställning. Därför borde resursallokeringen till organisationer som arbetar med kvinnor med invandrarbakgrund ligga på en tillräcklig nivå.

Riktlinjer för främjande av integrationen för 2020-talet och sammanfattning av stegen framåt

Då integrationslagen och den övriga lagstiftningen ändras är det nödvändigt att göra en bedömning av könskonsekvenser. Också konsekvenser av graviditeter och familjeledigheter ska beaktas i bedömningen. I bedömningen av könskonsekvenserna ska det beaktas att människornas ställning på samma gång tillsammans med könet påverkas av flera olika bakomliggande omständigheter, såsom invandrarbakgrund, ålder och socioekonomisk ställning.

09.03.2021