Utlåtande för beredningen av statsrådets redogörelse om jämställdhetspolitiken (TAS 561/2021, utfärdat 20.1.2021)

Social- och hälsovårdsministeriet har bett jämställdhetsombudsmannens och andra aktörers synpunkter på vilka frågor som bör beaktas vid beredningen av statsrådets redogörelse om jämställdhetspolitiken och vilka nationella mål som bör ställas upp i redogörelsen. 

Redogörelsen granskar tidsperioden från nutid till år 2030. Respondenterna ombads nämna högst fem tydliga jämställdhetsfrågor och långsiktiga jämställdhetspolitiska mål. 

Jämställdhetsombudsmannen konstaterade att tyvärr ser det ut som att de nuvarande, centrala jämställdhetsproblemen inte kommer att försvinna trots de olika åtgärderna. Därför anser jämställdhetsombudsmannen att det är viktigt att dessa nuvarande, centrala jämställdhetsproblemen betonas även i den nya jämställdhetsredogörelsen. 

Dessutom är det viktigt att i jämställdhetsredogörelsen ta hänsyn till könsmångfald och intersektionell granskning av jämställdhetsfrågorna på ett övergripande sätt. 

De jämställdhetsteman som jämställdhetsombudsmannen tog upp i sitt låtande och andra jämställdhetsteman har behandlats mer ingående bland annat i jämställdhetsombudsmannens berättelse till riksdagen (B 22/2018 rd). Berättelsen innehåller även rekommendationer som hänför sig till dessa teman.

Jämställdhetsombudsmannen föreslog att jämställdhetsredogörelsen skulle behandla åtminstone följande frågor: 

1. Fördelning av omsorgsansvaret 
2. Skillnaderna i inlärningen och segregation inom utbildningen 
3. Löneskillnader 
4. Diskriminering på grund av graviditet och familjeledigheter 
5. Sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön 

Som konkreta och uppföljningsbara långsiktiga jämställdhetspolitiska mål föreslog jämställdhetsombudsmannen följande:

1. Avlägsnande av den genomsnittliga löneskillnaden mellan kvinnor och män till år 2030
2. Minst 20 % av arbetskraften arbetar i s.k. jämställda branscher (minst 40 % kvinnor och män)
3. Papporna utnyttjar 30 % av familjeledigheterna
4. Förekomsten av diskriminering på grund av graviditet och familjeledigheter minskar markant 
5. Förekomsten av sexuella trakasserier minskar markant

Respondenterna ombads också lämna förslag på hur lagstiftningen eller individens rättskydd borde utvecklas för att öka jämställdheten mellan könen. Jämställdhetsombudsmannen fäste särskild uppmärksamhet vid vikten av bedömningen av könsrelaterade konsekvenser, jämställdhetsombudsmannens otillräckliga resurser, risken för stora utgifter i samband med rättegångar om tillgodoseendet av rättsskyddet av personer som blivit diskriminerade samt behovet att utveckla rätten att kollektivt väcka talan. 

Dessutom tog jämställdhetsombudsmannen tupp tio exempel på lagstiftningsreformer och andra åtgärder för att öka jämställdheten mellan könen. 

08.02.2021