Hoppa till innehåll

Tillämpning av kvotbestämmelsen på domarförslagsnämnden och domarutbildningsnämnden 26.10.2021 (TAS 473/2021, utfärdat 26.10.2021)

Justitieministeriet begärde jämställdhetsombudsmannens ställningstagande om huruvida jämställdhetslagens kvotbestämmelse ska tillämpas på domarförslagsnämnden och domarutbildningsnämnden eller inte. Domarförslagsnämnden bereder och gör en motiverad framställan om utnämnande av ordinarie domare till statsrådet för föredragning för rikets president. Medlemmar till nämnden utses av domstolarna, advokatförbundet, Åklagarämbetet och justitieministeriet på förslag av universiteten. 

Domarutbildningsnämndens uppgift är att planera utbildningen för domstolarnas personal, från domstolspraktik till kompetensutveckling, i samarbete med Domstolsverket och domstolarna. Medlemmar till den utses av domarutbildningsnämnden, riksåklagaren, advokatförbundet, justitieministeriet på förslag av universiteten och Domstolsverket

Enligt 4 § i jämställdhetslagen (lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män 609/1986) ska myndigheter i all sin verksamhet främja jämställdheten mellan kvinnor och män på ett målinriktat och planmässigt sätt samt skapa och befästa sådana förvaltnings- och tillvägagångssätt som säkrar främjandet av jämställdheten mellan kvinnor och män vid beredningen av ärenden och i beslutsfattandet. Framför allt skall de förhållanden ändras som hindrar att jämställdhet uppnås.

Enligt 4 a § i jämställdhetslagen ska kvinnor och män vara representerade till minst 40 procent vardera i statliga kommittéer, delegationer och andra motsvarande statliga organ, i välfärdsområdens och välfärdssammanslutningars organ och organ för samverkan mellan välfärdsområden samt i kommunala organ och organ för kommunal samverkan, med undantag för välfärdsområdesfullmäktige och kommunfullmäktige, om inte något annat följer av särskilda skäl.

Om ett organ som utövar offentlig makt eller ett ämbetsverk, en inrättning eller ett bolag där kommunen, välfärdsområdet eller staten har majoritet, har ett förvaltningsråd, en direktion eller ett annat lednings- eller förvaltningsorgan, som består av förtroendevalda, ska i organet finnas en jämn representation av kvinnor och män, om inte något annat följer av särskilda skäl.

Myndigheter och alla de parter som ombeds utse kandidater till de organ som avses i denna paragraf ska i möjligaste mån föreslå både en man och en kvinna för varje post.

Jämställdhetslagens kvotbestämmelse gäller separat både ordinarie ledamöter och ersättare. Av särskilda skäl kan man avvika från kvotkravet, till exempel då det inom något specialområde endast finns experter av det ena könet. Enligt jämställdhetsombudsmannens uppfattning ska begreppet särskilda skäl tolkas snävt och den som hänvisar till särskilda skäl ska motivera sitt beslut. Det ska åtminstone inte gå att åberopa särskilda skäl i efterskott, om man inte har uppmärksammat dem redan när organets sammansättning avgjordes. Den myndighet som bereder tillsättandet av organ ska se till att kvotbestämmelsen iakttas. 

Enligt 3 § i Finlands grundlag utövas den dömande makten av oberoende domstolar, i högsta instans av högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen.

Enligt regeringens proposition om grundlagen (RP 1/1998) avses med domstolarnas oavhängighet att domstolarna i sin lagskipningsverksamhet ska vara oberoende av inverkan från andra aktörer. Detta gäller såväl lagstiftaren, den som utövar regeringsmakten och myndigheterna som exempelvis parterna i en rättstvist. Domstolen är oavhängig även inom rättsväsendet. En högre domstol får inte eftersträva att påverka en lägre domstols avgörande i ett enskilt fall, utan den ska invänta ett eventuellt ändringsansökningsskede.

Jämställdhetsombudsmannen konstaterade att domstolarnas oavhängighet innebär oavhängighet i lagskipningsverksamheten. Tillsättande av nämnderna i fråga och val av ledamöter till dem är förvaltningsverksamhet, och därför är det enligt jämställdhetsombudsmannens syn inte fråga om grunder som beror på exempelvis domstolarnas självständighet då kvotbestämmelsen i 4 a § i jämställdhetslagen inte tillämpas på dessa organs sammansättning.

Jämställdhetsombudsmannen ansåg i sitt utlåtande att domarförslagsnämnden och domarutbildningsnämnden är sådana statliga organ som avses i 4 a § i jämställdhetslagen, på vilka kvotbestämmelsen ska tillämpas. 

15.11.2021