Sammansättningen i samkommunsfullmäktige ska avgöras som en självständig helhet (TAS 78/2022, givet 7.12.2022)

Jämställdhetsombudsmannen ombads ge utlåtande gällande huruvida sammansättningen i samkommunsfullmäktige i en samkommun som sju kommuner bildat följer jämställdhetslagen. Samkommunens samkommunsfullmäktige har 21 ledamöter. Ledamöterna är fördelade så att varje medlemskommun har tre representanter med suppleanter. Samkommunens samkommunsfullmäktige har 7 kvinnor och 14 män som ordinarie ledamöter och 8 kvinnor och 13 män som deras personliga suppleanter. 

Enligt 4 § 1 mom. i jämställdhetslagen ska myndigheterna främja jämställdheten mellan kvinnor och män på ett målinriktat och planmässigt sätt samt skapa och befästa sådana förvaltnings- och tillvägagångssätt som säkrar främjandet av jämställdheten mellan kvinnor och män vid beredningen av ärenden och i beslutsfattandet. Framför allt ska de förhållanden ändras som hindrar att jämställdhet uppnås. 

Enligt 4 a § 1 mom. i jämställdhetslagen ska, om inte något annat följer av särskilda skäl, kvinnor och män vara representerade till minst 40 procent vardera i kommunala organ och organ för kommunal samverkan, med undantag för kommunfullmäktige. Därmed gäller den så kallade kvotbestämmelsen samkommunens samkommunsfullmäktige, samkommunsstyrelse samt kommunernas övriga gemensamma organ, såsom exempelvis nämnder, kommittéer och delegationer för regionalt samarbete. Kravet på de olika könens representation gäller också kommunens beslut om valet av sina representanter till samkommunens organ (HFD 1990 A 31). 

Bedömning av ärendet

I sitt utlåtande betonade jämställdhetsombudsmannen den beredande myndighetens ansvar. Redan i det skede då organ grundas bör man fästa uppmärksamhet vid den tvingande kvotbestämmelsen. Den beredande myndigheten ska sörja för att man i förhandlingarna mellan kommunerna säkerställer att den slutliga sammansättningen uppfyller lagens krav. Kvotbestämmelsen ska beaktas vid förhandlingarna också i de fall då valet grundar sig på politiska maktförhållanden eller i övrigt på förhandlingar mellan olika grupper. 

När kandidaterna har nominerats ska myndigheten bereda förslaget till sammansättning så att kvotbestämmelsen uppfylls. Av särskilda skäl är det möjligt att avvika från kvotbestämmelsen. Avvikandet är alltid ett specialfall, där nödvändigheten noggrant ska övervägas och på förhand motiveras. Det särskilda skälet ska finnas redan när organet utnämns.

Jämställdhetsombudsmannen begärde en utredning av samkommunen och de sju medlemskommunerna om hur kraven i jämställdhetslagen har beaktats vid valet av samkommunsfullmäktige. En del medlemskommuner har ansett det vara tillräckligt att det beslut om utnämning till samkommunsfullmäktige som en enskild kommun fattar uppfyller kraven i jämställdhetslagen. 

I sitt utlåtande ansåg jämställdhetsombudsmannen att det slutliga organets jämställda fördelningen mellan könen ska granskas som en självständig helhet, trots att de olika instanserna vid utnämningen säkerställer en jämställd fördelning mellan könen. Vid uträkningen av om kravet uppfylls ska man först räkna ut hur stor andel 40 procent är av antalet ledamöter i organet. Om siffran inte är ett heltal ska den alltid avrundas till närmast högre heltal, som därmed anger det minsta antalet kvinnor eller män i organet. I en sammansättning på 21 personer ska det för både de ordinarie ledamöternas och suppleanternas del finnas minst nio av vardera kvinnor och män i sammansättningen. 

Jämställdhetsombudsmannen ansåg att könsfördelningen för de ordinarie ledamöterna och suppleanterna i samkommunens samkommunsfullmäktige inte uppfyller kraven i jämställdhetslagen och att medlemskommunerna bör eftersträva att rätta till ledamotsfördelningen så att den uppfyller kraven i lagen. 

18.01.2023