Rätten till tillgångstillägg för språklärare inom utbildningsområdet för teknik vid en yrkeshögskola (TAS 183/2020, utfärdat 15.2.2020)
Språklärare A inom utbildningsområdet för teknik vid en yrkeshögskola har kontaktat jämställdhetsombudsmannen eftersom hen misstänker att hen har blivit utsatt för lönediskriminering. Orsaken till misstanken om diskriminering var det faktum att yrkeshögskolan inte betalar något tillgångstillägg till språklärare inom utbildningsområdet för teknik i motsats tull andra lärare inom utbildningsområdet för teknik.
Yrkeshögskolan hade börjat tillämpa kollektivavtalet för den privata undervisningssektorn i början av år 2020. Enligt kollektivavtalet bestäms lönen till språklärare enligt det utbildningsområde där läraren placerats. I kollektivavtalet garanteras lärare som placerats inom utbildningsområdet för teknik och trafik automatiskt ett tillgångstillägg som en del av det personliga tillägget. För andra lärare är tillgångstillägget inte en fast del av lönen på samma sätt.
Kollektivavtalets bestämmelse om tillgångstillägget ledde till att yrkeshögskolan grundade enheten Kielet ja viestintä (Språk och kommunikation). Till denna enhet flyttades bland annat språk- och kommunikationslärarna inom utbildningsområdet för teknik. Alla dessa lärare var kvinnor. Enhetens utbildningsområde konstaterades vara ett annat än teknik. Grundandet av enheten påverkade inte verksamheten.
De bestämmelser i kollektivavtalet som beskrivits ovan är väsentliga för fastställandet av A:s lön. A och yrkeshögskolan hade olika åsikter om hur bestämmelserna i kollektivavtalet ska tolkas. Jämställdhetsombudsmannen har inte behörighet att tolka innehållet i kollektivavtal. Således kunde ombudsmannen inte ta ställning till hur särskilt bestämmelsen om språk- och kommunikationslärarnas lön eller vilka lärare som avses med kollektivavtalets uttryck ”lärare som placerats inom utbildningsområdet för teknik och trafik”. En tvist om kollektivavtalets tolkning och tillämpning avgörs i regel genom förhandlingar mellan arbetsmarknadsparterna och i sista hand i arbetsdomstolen.
Vad gäller jämställdhetslagen var det väsentliga i ärendet huruvida arbetsgivarens förflyttning av språklärarna ledde till omständigheter som strider mot jämställdhetslagens förbud mot lönediskriminering. Jämställdhetsombudsmannen granskade ärendet på en allmän nivå, eftersom några enskilda lärare inte hade namngetts som jämförelsepersoner.
Om A kan anses utföra samma eller likvärdigt arbete som en eller flera yrkeshögskolelärare av det motsatta könet som erhåller tillgångstillägg som en fast del av sin personliga lön, skulle det i ärendet uppstå en misstanke om lönediskriminering. Arbetsgivaren anses emellertid inte ha brutit mot förbudet mot diskriminering, om arbetsgivaren kan bevisa att det finns ett godtagbart skäl för löneskillnaderna.
Enligt yrkeshögskolan har tillgångstillägget en gång i tiden tagits med i kollektivavtalet eftersom det har varit svårt att få personal till utbildningsområdet för teknik. Problem med tillgången till arbetskraft kan utgöra en godtagbar förklaring till löneskillnaderna. Om detta är fallet ska bedömas separat i respektive fall. Enbart allmänna antaganden om tillgången till arbetskraft räcker inte. För att tillgångstillägget fortfarande ska kunna åberopas som ett godtagbart skäl till löneskillnaderna krävs bevisning om att det är svårare att rekrytera lärare som får tillgångstillägget än det är att rekrytera lärare som inte får något tillgångstillägg, vilket förutsätter att man betalar högre lön till de förstnämnda lärarna.
04.02.2021
