Omvändelseterapier är diskriminerande och bör förbjudas i lag (TAS 96/2024, utfärdat 23.2.2024)
Jämställdhetsombudsmannen hördes 27.2.2024 av riksdagens lagutskott om ett medborgarinitiativ om att förbjuda omvändelseterapier (MI 6/2023 rd).
Finland har ingen särskild lagstiftning som skulle förbjuda omvändelseverksamhet eller alternativa behandlingar. Jämställdhetsombudsmannen anser att för att förtydliga rättsläget bör omvändelseverksamhet förbjudas i lag.
Omvändelseterapier är diskriminerande
Den oberoende expert i frågor om sexuell läggning och könsidentitet som FN:s råd för mänskliga rättigheter inrättat har i sin rapport (A/HRC/44/53) till FN:s råd för mänskliga rättigheter konstaterat att omvändelseterapier har riktats till en viss människogrupp enbart på basis av sexuell läggning eller könsidentitet med ett särskilt syfte att ingripa i dessa personers personliga integritet och självbestämmanderätt. Därmed är dessa förfaringssätt diskriminerande i sig, vilket även har konstaterats av flera av FN:s övervakningsorgan för konventioner, bland annat människorättskommittén och kommittén för avskaffande av diskriminering av kvinnor. I sin rapport rekommenderar experten att FN:s medlemsstater förbjuder omvändelseverksamheten och skyddar barn och unga från dylik verksamhet.
I likhet med FN:s oberoende expert anser också jämställdhetsombudsmannen att omvändelseterapier utgör diskriminering på grund av könsidentitet. Enligt jämställdhetsombudsmannens syn behandlar all verksamhet som har omvändelse som mål personer som tillhör könsminoriteter och sexuella minoriteter i princip som mindre värda personer. Omvändelseverksamhet är per definition förödmjukande, förnedrande och diskriminerande.
Huvudprincipen om jämlikhet och jämställdhet samt skyldigheten att främja jämställdhet mellan könen i samhällelig verksamhet finns i 6 § i Finlands grundlag (731/1999). Bestämmelsen gäller också för lagstiftare. Denna skyldighet kompletteras av myndigheternas skyldighet att främja jämställdheten i enlighet med 4 § i jämställdhetslagen samt förbuden mot könsdiskriminering i lagen.
Jämställdhetsombudsmannen anser att det på basis av det som sagts ovan uppstår en aktiv skyldighet för myndigheterna att trygga tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna vad gäller omvändelseverksamhet.
Om definitionen av och förbudet mot omvändelseverksamhet
Jämställdhetsombudsmannen anser att det kan finnas olika typer av omvändelseverksamhet, men att omvändelseverksamhet ändå alltid baseras på en föreställning om att en persons könsidentitet, könsuttryck och sexuella läggning kan och bör ändras eller undertryckas när de inte följer det som omgivningen anser vara norm. Denna föreställning är både felaktig och skadlig.
FN:s oberoende expert har i sin rapport delat in omvändelseverksamheten i tre huvudsakliga metoder: psykoterapeutiska metoder, medicinska metoder och metoder baserade på religiös tro. Omvändelseverksamhet kan också kombinera dessa tre metoder.
Jämställdhetsombudsmannen anser att alla former av omvändelseterapier bör förbjudas. Förbudet bör gälla både privat och offentlig verksamhet. Det bör även vara förbjudet att marknadsföra eller annonserna om omvändelseterapier.
Utöver omvändelseterapi mot personens vilja och omvändelseterapier riktade mot barn bör förbudet också gälla situationer där en vuxen och myndig person har gett sitt samtycke till terapin. De mänskliga och grundläggande rättigheterna och förbudet mot diskriminering kan inte frångås ens med en persons eget samtycke.
Efterlevnaden av förbudet bör övervakas och brott mot förbudet bör leda till en sanktion i proportion till brottets allvarlighetsgrad.
I flera länder är omvändelseverksamhet redan förbjuden. Av de nordiska länderna har Island och Norge förbjudit omvändelseverksamhet. Jämställdhetsombudsmannen anser att den norska modellen skulle kunna användas som utgångspunkt för lagstiftningen även i Finland.
Personer som blivit föremål för omvändelseverksamhet bör tryggas tillgång till stöd, nödvändig vård, sina rättigheter och gottgörelse. Förbudet får inte vara enbart formellt. Det är viktigt att se till att förbudet faktiskt förbättrar tillgodoseendet av de grundläggande rättigheterna för personer som tillhör könsminoriteter och sexuella minoriteter.
Hela utlåtandet finns i bilagan (på finska).
27.02.2024
