Hoppa till innehåll

Ojämlikhet mellan föräldrar vid växelvis boende (TAS 40/2021, utfärdat 15.3.2021)

Jämställdhetsombudsmannen fick en begäran om utlåtande gällande problem vid växelvis boende för barn. Den som bad om utlåtande ansåg att Anvisningen för bedömning av storleken på underhållsbidrag till barn (Justitieministeriets publikation 2007:2) inte i tillräckligt hög grad beaktade de fall där barnen bor växelvis hos sina föräldrar. Enligt begäran om utlåtande beaktar umgängesavdraget inte i tillräcklig utsträckning de kostnader som uppstår för den förälder som barnet inte bor med vid växelvis boende.

Bestämmelserna om fastställande av underhållsbidrag finns i lagen om underhåll för barn. Enligt 2 § i lagen om underhåll för barn svarar föräldrarna efter sin förmåga för barnets underhåll. Vid bedömandet av föräldrarnas förmåga att underhålla barnet beaktas deras ålder, arbetsförmåga och möjligheter att deltaga i förvärvsarbete, beloppet av tillbudsstående medel samt deras övriga, på lag grundade underhållsansvar. 

Enligt 4 § kan en förälder åläggas att betala underhållsbidrag till barnet, om föräldern inte på annat sätt sörjer för barnets underhåll, barnet inte bor varaktigt tillsammans med föräldern, eller barnet bor växelvis med föräldern och växelvis med den andra föräldern eller någon annan vårdnadshavare. Underhållsbidragets belopp och sättet för betalning av det fastställs genom avtal eller dom.

I den nämnda anvisningen från justitieministeriet konstateras det gällande bedömningen av omfattningen på umgänget för fastställande av umgängesavdraget bland annat att bedömningen ska göras utifrån barnets genomsnittliga antal övernattningar i månaden.  I antalet övernattningar inkluderas både regelbundna veckoslutsövernattningar eller motsvarande umgänge och längre umgängesperioder vid semestertider under kalenderåret. Det här totala antalet delas med tolv. Storleken på umgängesavdraget påverkas alltså så att medeltalet för de månatliga övernattningarna höjs med de långa umgängesperioderna under exempelvis sommaren. Umgängesavdraget och därmed underhållsbidragets storlek är dock lika stort under alla kalendermånader.

I anvisningen finns en tabell över umgängesavdraget där umgängesavdragets belopp framgår enligt barnets ålder och omfattningen på umgänget. De belopp i euro som finns i anvisningen grundar sig på att den förälder som har umgänge med barnet endast ansvarar för barnets nödvändiga levnadskostnaderna medan barnet är hos föräldern. Om föräldrarna har kommit överens om att barnet vistas lika länge hos båda sina föräldrar och båda föräldrarna också ansvarar lika för alla kostnader som barnet orsakar kan föräldrarna naturligtvis också komma överens om ett större avdrag än det som angetts i anvisningen.

Enligt anvisningen är umgängesavdraget högst 66 euro (föräldern har barnet hos sig 13–15 nätter i månaden och barnet är 13–17 år). 

Ställningen för familjer med växelvis boende bör förbättras

En undersökning om växelvis boende för barn har publicerats (Statsrådets publikationsserie för utrednings- och forskningsverksamhet 2020:51 Barn i växelvist boende och den sociala tryggheten). Enligt den aktuella undersökningen finns det för närvarande flera problempunkter i samordningen av växelvist boende och social trygghet och barn som bor växelvis i två hem och deras föräldrar behandlas inte jämlikt. I enkäten tog föräldrarna utöver ojämlikheten vad gäller bostadsbidraget fasta på bland annat bristfälliga möjligheter till skolskjuts samt på svårigheterna att få information om ärenden som gäller barnet.

Hur barnets boende har ordnats påverkar både barnets och förälderns rätt till socialskydd och många tjänster. Ett barn i växelvis boende har i praktiken två hem, men för många förmåner och tjänster avgör barnets officiella hemadress vilkendera föräldern som har rätt att få förmån gällande barnet eller var det är möjligt att få tjänster. 

Förmånerna och tjänsterna påverkar dock för sin del hur bra vardagen mellan två hem börjar fungera. I den omarbetade lagen angående vårdnad av barn som trädde i kraft i december 2019 nämns växelvis boende första gången i lagstiftningen som ett alternativt sätt för ordnande av barnets boende. Utöver att den juridiska ställningen har erkänts krävs det dessutom att växelvis boende beaktas i ett flertal sociala förmåner och att en omvärdering görs av grunderna för fastställande av rättigheterna. Till de frågor som då bland annat ska avgöras är i vilken utsträckning båda föräldrarna till barnet har rätt till sociala förmåner eller tjänster eller hur förmånerna ska fördelas mellan föräldrarna.

Jämställdhetsombudsmannen konstaterade att myndigheterna enligt 4 § i jämställdhetslagen i all sin verksamhet ska främja jämställdheten mellan kvinnor och män på ett målinriktat och planmässigt sätt samt skapa och befästa sådana förvaltnings- och tillvägagångssätt som säkrar främjandet av jämställdheten mellan kvinnor och män vid beredningen av ärenden och i beslutsfattandet.

Det finns flera problematiska frågor i sammanjämkningen av växelvis boende och socialskyddet och barn i växelvis boende och deras föräldrar behandlas inte jämlikt. Inte heller justitieministeriets anvisning för bedömning av storleken på underhållsbidrag till barn beaktar separat barn i växelvis boende och umgängesavdragen i anvisningen lämpar sig inte som sådana på växelvis boende. 

Jämställdhetsombudsmannen anser i sitt utlåtande att ställningen för föräldrar med barn i växelvis boende bör förbättras i bostadsstödet och det övriga socialskyddet och därigenom jämlikt stöda föräldrar med barn i växelvis boende. Jämställdhetsombudsmannen anser det vara viktigt att rättspraxis (bl.a. HD:2001:140, HD:2010:38, Åbo HR:2020:10) kommuniceras till de sociala myndigheter som fastställer underhållsavtal exempelvis genom att justitieministeriets anvisning för bedömning av storleken på underhållsbidrag till barn förnyas och omarbetas. I underhållsbidragen bör växelvis boende beaktas på det sätt som det i själva verket ordnats mellan föräldrarna. 

Jämställdhetsombudsmannen gav det aktuella ställningstagandet justitieministeriet och social- och hälsovårdsministeriet för kännedom.

06.04.2021