Hoppa till innehåll

Misstanke om diskriminering vid anställning till krishanteringsuppgifter (TAS 282/2021, utfärdat 31.8.2021)

Kvinnlig person A bad jämställdhetsombudsmannen ta ställning till huruvida hon har blivit diskriminerad på ett sätt som förbjuds i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (1986/609) när hon inte hade beaktats vid anställningar till krishanteringsuppgifter trots att hon har utbildat sig till polis, akutvårdare på grundnivå och livvakt. Enligt A verkar det som utbildningen eller bakgrunden av manliga sökanden inte har någon betydelse trots att det i jobbannonsen uttryckligen anges att den person som är bäst lämpad till uppgiften kommer att väljas för uppgifterna. 

Bedömning av ärendet

Jämställdhetsombudsmannen bad Björneborgs brigad om en redogörelse om ärendet. I sin redogörelse konstaterade Björneborgs brigad bland annat att Björneborgs brigad strävar efter att placera både kvinnor och män i Arméns militära krishanteringsuppgifter jämlikt, utan diskriminering som grundar sig på kön. 

Enligt redogörelsen är A:s civila och militära utbildning och erfarenhet av militära krishanteringsuppgifter så omfattande och mångfacetterad att det är möjligt att män som är mindre meriterade än henne kan under det senaste året ha anställts till krishanteringstjänst. 

Det huvudsakliga kriteriet vid anställningar är att sökande uppfyller behörighetskraven. I situationer där två sökande som båda uppfyller behörighetskraven är även lika meriterade görs valen enligt andra grunder. I dessa fall prioriterar man till exempel förstagångssökande. För personer som tidigare har tjänstgjort i krishanteringsuppgifter bedömer man återhämtningstiden i hemlandet efter det senaste uppdraget. Valet mellan sökande som är lika meriterade görs inte på grund av kön och någon meritjämförelse görs inte heller om sökandena mellan män och kvinnor. 

Jämställdhetsombudsmannen ansåg med beaktande av bestämmelserna i lagen om militär krishantering, att jämställdhetslagens bestämmelser om anställningar kan tillämpas på de sätt som beskrivs nedan på anställning av personer till krishanteringsuppgifter.  

Björneborgs brigad konstaterade i sin redogörelse att valet mellan sökande som är lika meriterade inte görs på grund av kön och man gör inte heller någon meritjämförelse om sökandena mellan män och kvinnor. 

Jämställdhetsombudsmannen konstaterade att jämställdhetslagen förpliktigar arbetsgivaren att göra en meritjämförelse då det finns både manliga och kvinnliga sökande, men jämställdhetslagen förutsätter inte att man vid anställning skulle följa några formaliteter. Syftet med jämställdhetslagen är inte att ändra godkända eller allmänt använda förfaringssätt eller praxisar för meritjämförelse så länge som de inte diskriminerar mot någon på grund av kön. 

Jämställdhetsombudsmannen har rekommenderat skriftliga meritjämförelser för att säkerställa att alla meriter av sökande av olika kön beaktas vid val av personer till intervju och vid de slutliga anställningsbesluten. Det är också lättare och mer tillförlitligt att jämföra meriter från ett skriftligt sammandrag är att bedöma sökande enbart på basis av ansökningsdokumenten. En skriftlig meritjämförelse underlättar också verifieringen av valförfarandet i efterhand och främjar därmed förfarandets transparens. På basis av jämställdhetslagen kan man dock inte uttryckligen kräva att meritjämförelsen görs skriftligen.

Med bedömningen strävar man efter att få sig en bild av sökandens kunskaper, erfarenheter, färdigheter m.m. som har objektiv betydelse för positionen i fråga. I bedömningen används principer som är godkända i branschen. Dessa ska vara förklarliga och rationella även för utomstående. Uppgifter hämtas från sökandenas betyg och andra handlingar. Arbetsgivarens subjektiva uppfattning om att någon utbildning är bättre än en annan kan utgöra diskriminering på grund av kön enligt 8 § 1 mom. 1 punkten i jämställdhetslagen, om utbildningen inte kan anses ha objektivt meritvärde. Arbetsuppgifternas natur och den praxis som råder i branschen definierar vad som beaktas i jämförelsen. Den slutliga meritjämförelsen är en helhetsbedömning där man beaktar resultaten från de olika delområdena.

I det aktuella fallet konstaterade arbetsgivaren att sökande som är mindre meriterade än A har sannolikt anställts till krishanteringsuppgifter. A eller Björneborgs brigad har dock inte nämnt någon person som skulle ha anställts som mindre meriterad än A. Om någon sådan person hade anställts, skulle det uppstå ett antagande om diskriminering i ärendet. För att upphäva ett antagande om diskriminering ska arbetsgivaren visa att det finns ett godtagbar skäl enligt jämställdhetslagen för förfarandet. 

I det aktuella fallet har Björneborgs brigad redogjort att huvudkriteriet för valet av anställda är att man uppfyller behörighetskraven. I situationer där två sökande som båda uppfyller behörighetskraven är även lika meriterade görs valen enligt andra grunder. I dessa fall prioriterar man till exempel förstagångssökande. 

Dessutom konstaterade man i redogörelsen att för personer som tidigare tjänstgjort i krishanteringsuppgifter bedömer man återhämtningstiden i hemlandet efter det senaste uppdraget. Enligt redogörelsen hade A tjänstgjort i tre olika uppdrag och kommit hem i maj 2020 efter sitt senaste uppdrag. Med beaktande av psykosocialt stöd och den militära  funktionsförmågan bör en person återhämta sig efter sin krävande krishanteringstjänst tillräckligt länge i hemlandet innan följande krishanteringsuppdrag. Som en allmän princip kan man anse att personen alltid bör återhämta sig i hemlandet minst lika länge som tjänsten i ett krisområde har pågått. I personalplaneringen strävar man dock efter att personer som tjänstgjort flera gånger i krishanteringsuppgifter ska ha cirka två års återhämtningstid mellan de olika tjänstgöringsperioderna. 

Björneborgs brigad konstaterade att det under 2020 hade funnit i genomsnitt 1557 personer i operativ beredskap, av vilka ungefär en tredjedel har anställts till militära krishanteringsuppgifter. Således kommer en del av sökandena aldrig att anställas till militära krishanteringsuppgifter.  
Med beaktande av Björneborgs brigads redogörelse ansåg jämställdhetsombudsmannen i sitt utlåtande att på grund av sin natur kan anställning till krishanteringsuppgifter inte helt jämföras med vanlig anställning. Avsikten är också att ge så många sökande som möjligt erfarenhet av krishanteringsuppgifter, varför förstagångssökande prioriteras. Dessutom anses krishanteringsuppgifterna vara så tunga att personer som anställs till dessa uppgifter förutsätts ha haft en viss återhämtningstid innan de beordras till sitt nästa uppdrag.

På grund av det som sagts ovan ansåg jämställdhetsombudsmannen att Björneborgs brigad har framställt godtagbara skäl till att A inte har blivit vald till krishanteringsuppgifter under år 2020. Således har A inte blivit diskriminerad då tjänsten har tillsatts.

20.09.2021