Misstanke om diskriminering vid anställning på grund av beväringstjänst (TAS/451/2024, utfärdad 21.11.2024)

Jämställdhetsombudsmannen kontaktades av person A, som misstänkte sig ha blivit diskriminerad i en anställningssituation på grund av beväringstjänst. Arbetsgivarens representant hade berättat för A att denne inte blivit vald till uppgiften som försäljare på grund av att han skulle inleda beväringstjänsten i början av följande år.

Jämställdhetsombudsmannen bad arbetsgivaren om en utredning i ärendet. Enligt arbetsgivaren var beväringstjänsten inte den verkliga orsaken till att A inte valdes till uppgiften. Enligt arbetsgivaren hade representanten nämnt beväringstjänsten eftersom hen ville göra budskapet om att A inte blivit vald till tjänsten mildare. Enligt arbetsgivaren var det i verkligheten dock inte beväringstjänsten som påverkade beslutet.

Förbud mot diskriminering vid anställning enligt jämställdhetslagen

Enligt 8 § 1 mom. 2 punkten i jämställdhetslagen ska förbjuden diskriminering enligt jämställdhetslagen anses föreligga, om en arbetsgivare vid anställning eller uttagning till en viss uppgift eller utbildning eller vid beslut om anställningens längd eller fortgång eller om lönevillkoren eller andra anställningsvillkor går till väga så att en person missgynnas på grund av graviditet eller förlossning eller på grund av någon annan omständighet som hänför sig till personens kön.

Beväringstjänsten är en omständighet som hänför sig till personens kön

Enligt värnpliktslagen är endast män värnpliktiga. Att beakta bevärings- eller militärtjänst vid valet av arbetstagare är indirekt en omständighet som hänför sig till personens kön, eftersom obligatorisk värnplikt gäller endast män, även om även kvinnor numera kan fullgöra militärtjänst. Största delen av dem som inleder vapentjänst är män.

Enligt jämställdhetslagen ska det att värnplikt endast gäller för män inte betraktas som diskriminering på grund av kön. Denna undantagsbestämmelse får dock inte leda till att män i andra sammanhang behandlas mindre fördelaktigt på grund av värnplikten. Ett mindre fördelaktigt förfarande i anslutning till beväringstjänsten kan således bedömas som diskriminering enligt jämställdhetslagen. Jämställdhetsombudsmannen har till exempel ansett att frågor om värnplikt som ställts under en arbetsintervju i allmänhet inte kan betraktas som ett förfarande som är förenligt med jämställdhetslagen. Frågor som gäller fullgörande av beväringstjänst eller civiltjänst tillåts i samband med anställning endast om det kan konstateras att fullgörandet av värnplikt har en betydelse för skötseln av arbetsuppgifterna som tydligt kan påvisas. Så kan till exempel vara fallet i vissa uppgifter inom Försvarsmakten.

Bedömning av ärendet

I ärendet skulle först bedömas om A kunde anses vara mer meriterad för uppgiften än B eller C, som valdes till uppgiften. Misstanke om diskriminering väcks om den arbetssökande som misstänker diskriminering kan bevisa att hen var mer meriterad för uppgiften än den person som valdes. För att upphäva misstanken om diskriminering ska arbetsgivaren påvisa att förfarandet haft en annan orsak som inte hänför sig till könet.

Till uppgiften hade valts två personer, av vilka den ena (B) var bekant för arbetsgivaren sedan tidigare på grund av tidigare arbete och den andra (C) var en mycket erfaren arbetstagare. Jämställdhetsombudsmannen granskade A:s och B:s meriter. I jämförelsen av de sökandes meriter bör beaktas att en misstanke om diskriminering inte uppstår om slutresultatet av helhetsbedömningen av de två sökandenas meriter är att de sökande är så pass jämlika att arbetsgivaren skulle ha kunnat väljs vem som helst av dem. På basis av den utredning som erhölls kunde det inte anses att A skulle vara mer meriterad än de personer som valts till uppgiften. På denna grund ansåg jämställdhetsombudsmannen att det inte uppstått någon misstanke om diskriminering i ärendet.

Arbetsgivaren medgav att den person som ansvarade för rekryteringen handlade i strid med företagets anvisningar och värderingar när hen använde beväringstjänsten som grund för anställningsbeslutet. Arbetsgivaren berättade också om sin avsikt att utöka informationen om diskriminering som hänför sig till värnplikt och rekrytering i chefsutbildningen.
 

31.12.2024