Konsekvenserna av de föreslagna ändringarna i den sociala tryggheten för jämställdheten ska beaktas (RP 116/2025, TAS/691/2025, utfärdat 14.10.2025 och RP 112/2025 rd, TAS/685/2025, utfärdat den 16 oktober 2025)

Jämställdhetsombudsmannen gav sitt skriftliga utlåtande om regeringens proposition om ändring av lagen om utkomststöd, 64 § i lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården och 10 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte samt om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om allmänt stöd. Jämställdhetsombudsmannen fäste i båda sina utlåtanden uppmärksamhet vid att de sammantagna konsekvenserna av de föreslagna ändringarna i den sociala tryggheten för jämställdheten ska bedömas på ett tillräckligt heltäckande sätt.

Ändringar i utkomststödet

Det centrala syftet med propositionen om utkomststöd som är under behandling är att utvidga de grupper av personer som enligt lagen om utkomststöd är skyldiga att anmäla sig som arbetssökande hos arbetskraftsmyndigheten under hot om att grunddelen sänks. Jämställdhetsombudsmannen uttrycker sin oro över att en ökning av skyldigheter och sanktioner i den sociala tryggheten inte leder till det önskade slutresultatet att minska behovet av förmån, utan endast minskar tillgången till förmånen. Jämställdhetsombudsmannen anser det också sannolikt att åläggandet av skyldigheter och sanktioner har konsekvenser för jämställdheten mellan könen och i synnerhet barnfamiljernas ställning.

Jämställdhetsombudsmannen påpekar att man med den sociala tryggheten ofta också är tvungen att stödja personer som arbetar deltid, men vars löneinkomster i sig inte räcker till för att leva. För deltidsarbetande skulle reformen innebära att de måste söka heltidsarbete för att få grundläggande utkomststöd. I och med propositionen försämras möjligheterna för kvinnor som arbetar inom låglönebranschen att förbättra sin situation, eftersom det i själva verket inte finns möjligheter att skaffa ett arbete med fler timmar eller heltidsarbete. Heltidsarbete skulle inom låglönebranscherna ofta innebära att kombinera två eller flera deltidsarbeten, vilket i själva verket kan vara omöjligt på grund av den omfattande skyldighet till mertidsarbete som är bindande för deltidsanställda.

Jämställdhetsombudsmannen påminner dessutom om att i synnerhet ensamstående mammor till små barn och föräldrar till barn med specialbehov i verkligheten inte nödvändigtvis har möjlighet att arbeta på heltid. Jämställdhetsombudsmannen förutsätter att lagstiftaren är medveten om de sakkunnigas observationer om att familjelivet är förknippat med många slags omvårdnads- och omsorgsskyldigheter som inte nödvändigtvis fungerar med de schablonmässiga förmånsvillkoren.

I propositionen föreslår man dessutom att förvärvsinkomstavdraget i det grundläggande utkomststödet slopas, så att incitamenten att gå från ett mindre deltidsarbete till ett arbete med fler timmar eller ett heltidsarbete kan stärkas. Jämställdhetsombudsmannen anser att detta mål dock kan uppnås endast om det faktiskt finns heltidsarbete. I övriga fall är det fråga om en försämring av försörjningen. 

Allmänt stöd som ersätter arbetsmarknadsstödet och grunddagpenningen

Som en del av reformen av den sociala tryggheten föreslår regeringen i sin proposition till riksdagen att arbetsmarknadsstödet och grunddagpenningen ersätts med ett nytt allmänt stöd. Enligt propositionen betalas allmänt stöd om en arbetslös arbetssökande inte har rätt till inkomstrelaterad dagpenning eller om hens period av inkomstrelaterad dagpenning har upphört och hen har behov av ekonomiskt stöd. Till det allmänna stödet hör en aktiveringsperiod under vilken man ordnar möten som hör till serviceprocessen för den arbetssökande.

Jämställdhetsombudsmannen anser att en förenkling av den sociala tryggheten i sig är ett mål som bör understödas. I reformen ska man dock säkerställa att ändringarna inte försämrar tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna eller jämställdheten mellan könen. Jämställdhetsombudsmannen anser det därför nödvändigt att alla förslag till allmänt stöd bedöms ur ett jämställdhetsperspektiv. I konsekvensbedömningen ska man till exempel beakta hur kvinnor och män skiljer sig från varandra som sökande av allmänt stöd, hur olika förmåner och stöd fördelas mellan kvinnor och män.

Jämställdhetsombudsmannen är oroad över konsekvenserna av förslaget om allmänt stöd särskilt för barnfamiljer och ensamförsörjare. I propositionen konstaterar man att försörjda barn inte skulle påverka inkomstgränsen för behovsprövningen av allmänt stöd, till skillnad från det nuvarande arbetsmarknadsstödet. Av barnfamiljerna är ensamförsörjare i en särskilt sårbar ställning. Arbetslösa ensamförsörjares inkomster har sjunkit med upp till 28 procent och utkomststödet eller andra stödformer räcker inte till för att kompensera de förlorade inkomsterna. Situationen är allvarlig särskilt med tanke på barnets rättigheter: barnets rätt till tillräcklig försörjning kan inte avbrytas under förälderns arbetslöshet.

Jämställdhetsombudsmannen anser att försörjda barn alltid ska beaktas i den sociala tryggheten så att föräldrarna också kan sörja för sina barns välbefinnande när de råkar ut för arbetslöshet. Jämställdhetsombudsmannen anser också att det är viktigt att följa upp ensamförsörjares och sårbara barnfamiljers ställning, och betonar att eventuella negativa konsekvenser måste kompenseras med andra stödformer.

Lagstiftarens skyldighet att främja jämställdhet

Jämställdhetsombudsmannen påminner om att skyldigheten att främja jämställdhet också gäller lagstiftaren. 

Jämställdhetsombudsmannen anser att förändringar i den sociala tryggheten, såsom ändringar i utkomststödet och det allmänna stödet, trots målen, som anses godtagbara, i själva verket kan öka fattigdomen och utslagningen samt försämra sysselsättningen i stället för att stödja den. Reformerna kan således i själva verket skada jämställdheten mellan olika befolkningsgrupper. Jämställdhetsombudsmannen betonar att socialskyddssystemet ska vara rättvist särskilt för grupper som har en svag ställning på arbetsmarknaden.

Utlåtandena kan läsas i sin helhet som bilaga (pdf på finska).

17.10.2025