Jämställdhetsombudsmannens utlåtande till riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott om statsrådets människorättspolitiska redogörelse (SRR 10/2021 rd) (TAS 79/2022, utfärdat 18.2.2022)
Jämställdhetsombudsmannen ser det som positivt att statsrådets människorättspolitiska redogörelse granskar jämställdhetsfrågor både genomgående och särskilt i kapitlet om likabehandling, jämställdhet och rättigheter till delaktighet. Utöver det ovannämnda kapitlet har man i redogörelsen behandlat bland annat de sexuella minoriteternas och könsminoriteters rättigheter, jämställdhet mellan könen inom teknikutvecklingen samt bekämpning av hatretorik och nättrakasserier.
Jämställdhet i myndighetsverksamhet ska främjas bland annat med bedömning av könskonsekvenser, alltså genom att bedöma åtgärder, politiska beslut eller lagstiftningen på förhand avseende deras eventuella könskonsekvenser. På basis av bedömningen kan man lämna åtgärdsförslag för att minska diskriminering och icke-önskvärda konsekvenser, främja jämställdheten och undanröja hinder för jämställheten.
Jämställdhetsombudsmannen ser det som viktigt att redogörelsen även har lyft fram hatretorik och dess betydelse för det demokratiska samhället. Hatretorik är ett könat begrepp som kan begränsa viljan att delta i samhällsdebatten och beslutsfattande för dem som utsätts för hatretorik. Därför ska man målmedvetet ingripa i hatretoriken.
I redogörelsen konstateras att Finland har fått flera rekommendationer gällande de sexuella minoriteternas och könsminoriteternas rättigheter, i synnerhet vad gäller det juridiska fastställandet av könstillhörighet. I redogörelsen har intersexualitet eller ickebinära könsidentiteter.
Jämställdhetsombudsmannen vill betona vikten av att bestämmelserna för juridiskt fastställande av könstillhörighet är tydliga. Målsättningen om respekt för självbestämmanderätten förutsätter att de berörda har adekvat och tillförlitlig information om rättsverkningarna av juridisk könstillhörighet och beslut som gäller dess fastställande. Enligt jämställdhetsombudsmannens syn ska även minderåriga beaktas i reformen av translagstiftningen. Lagberedningen ska grunda sig i de mänskliga rättigheterna och betona barnets rättigheter.
Jämställdhetsombudsmannen anser att de är beklagligt att redogörelsen inte har behandlat jämställdhetsfrågor inom arbetslivet såsom lika lön (för samma och likvärdigt arbete). Det finns omfattande bestämmelser om dessa frågor i de internationella människorättskonventionerna och deras övervakningsorgans ställningstaganden om Finland. Frågor om diskriminering i arbetslivet är mycket framträdande även i jämställdhetsombudsmannens arbete och de kontakter om diskriminering som ombudsmannen tagit emot. Dessutom har coronapandemin påverkat kvinnornas ställning på arbetsmarknaden starkare än männens ställning.
Internationella konventioner och deras övervakningsorgans ställningstaganden har också betydelse för Finlands jämställdhetslagstiftning och praxisen för främjande av jämställdheten. Därför anser jämställdhetsombudsmannen att det är viktigt att Finland vidtar aktiva åtgärder och tar initiativ för främjande av jämställdheten mellan könen även via verksamheten av internationella organisationer och inom EU.
02.03.2022
