Hoppa till innehåll

De nya grunderna för fastställande av föräldrapenningar och jämställdhet mellan könen (TAS 324/2020, utfärdat 18.8.2020)

De nya grunderna för fastställande av föräldrapenningar har väckt mycket debatt på sistone. Effekten har börjat synas i praktiken i den ekonomiska situationen av kvinnorna. Även jämställdhetsombudsmannen har kontaktats i ärendet. 

Fr.o.m. ingången av år 2020 har föräldrapenningarna fastställts på basis av årsinkomsten. Årsinkomsten beräknas utifrån en granskningsperiod som består av de 12 kalendermånader som infaller innan kalendermånaden före den månad då rätten till dagpenningen börjar. Även efter ändringen kan föräldradagpenningen ha fastställts på basis av den inkomst som utgjort grunden för den tidigare föräldradagpenningen, om det beräknade förlossningsdatumet har infallit innan det äldre barnet har fyllt 3 år. 

En del av kontakterna till jämställdhetsombudsmannen har kommit in från kvinnor som permitterats på grund av den akuta situationen, dvs. coronaepidemin. Man har emellertid antagit att situationen även under normala förhållanden för kvinnor som arbetar t.ex. i tidsbundna arbetsförhållanden eller som frilans samt kvinnor som har hälsoproblem under graviditeten har försämrats jämfört med de tidigare grunderna för fastställandet av föräldrapenningen. 

I Finland arbetar kvinnor också ofta som försäljare och inom hälsovården samt i andra uppgifter där tillägg för skiftarbete eller olika tilläggsersättningar för obekvämt arbete utgör en betydande del av lönen. 

I praktiken har kvinnor och män olika ställningar vid fastställandet av föräldrapenningen, eftersom kvinnors möjligheter att utföra skift-, natt- och helgarbete kan på grund av graviditet vara sämre än annars. 

En man i samma bransch med samma lön för samma arbete kan fortsätta arbeta som vanligt. Mannens ersättning för föräldraledigheten blir betydligt bättre än en kvinnas ersättning, eftersom den tidigare beskattningsperioden inte längre beaktas vid fastställandet av föräldrapenningen och inkomstbortfall på grund av partiell arbetsförmåga under graviditeten inte kompenseras.
Jämställdhetsombudsmannen har inte behörighet att ändra de bestämmelser i sjukförsäkringslagen (1224/2004) där fastställandet av föräldrapenningen föreskrivs. Den lagstiftande makten tillhör riksdagen. Bestämmelserna i sjukförsäkringslagen bereds hos social- och hälsovårdsministeriet. 

Enligt jämställdhetslagen ska myndigheterna emellertid i all sin verksamhet främja jämställdheten mellan kvinnor och män på ett målinriktat och planmässigt sätt. Jämställdhet ska främjas vid beredning av ärenden och i beslutsfattandet. Detta innebär t.ex. att vid beredning av lagar bör deras effekter för båda könen bedömas.

Jämställdhetsombudsmannen konstaterade att vid beredning av lagar är problemet ofta att bedömningen av effekten på båda könen är bristfällig. Så förefaller det ha skett även vid beredningen av ändringarna i sjukförsäkringslagen där man inte hade fäst tillräckligt stor uppmärksamhet på graviditet och familjeledigheter. Graviditet och familjeledigheter förknippas emellertid väsentligen med kön, och effekterna av grunderna för fastställandet av föräldrapenningar kan i praktiken vara olika för kvinnor och män.

Enligt jämställdhetsombudsmannen är det viktigt att utreda hur man i sjukförsäkringslagens bestämmelser om föräldrapenningar bättre skulle kunna beakta det faktum att graviditet och familjeledigheter försvårar i synnerhet kvinnors förvärvsmöjligheter och sysselsättning. En möjlighet skulle kunna vara att en kvinna skulle som grund för betalning välja antingen inkomsterna under 12 månader före graviditeten eller inkomsterna under 12 månader före familjeledigheten.

Jämställdhetsombudsmannen lämnade sitt utlåtande för kännedom till social- och hälsovårdsministeriet för eventuella åtgärder.

27.10.2020