Bristfälligt genomförande av myndigheternas skyldighet att främja jämställdhet vid byggandet av idrottsanläggningar (TAS 108/2021, utfärdat 20.1.2022)
Jämställdhetsombudsmannen ombads utreda om Esbo stad har behandlat den flick- och kvinnodominerade ridsporten som hobby och ridföreningarna jämlikt när beslut har fattats om byggandet av idrottsanläggningar. Jämställdhetsombudsmannen bad Esbo stad, undervisnings- och kulturministeriet, Södra Finlands regionförvaltningsverk och Finlands Ryttarförbund om en redogörelse för ärendet.
Bedömning av ärendet
Jämställdhetsombudsmannen ansåg i sitt utlåtande att Esbo stad inte har agerat i strid med det allmänna förbudet mot diskriminering som finns i jämställdhetslagen, trots att staden under de föregående fem åren inte har byggt idrottsanläggningar som stöder ridverksamhet. Vid byggandet av kommunala idrottsanläggningar har Esbo stad använt den prövningsrätt som staden har enligt idrottslagen. Jämställdhetsombudsmannen bedömer dock att de nuvarande modellerna för statsunderstöd ytterst dåligt inkluderar de investeringar som ridsporten som hobby kräver.
I sitt utlåtande om användningen av idrottsanläggningar konstaterade jämställdhetsombudsmannen redan i september 2006 (Dnr 5/51/04, 13.9.2006) att "det kan vara värt att överväga om den offentliga understödspolitiken i praktiken har drivit kvinnorna till en situation där de för att kunna utöva den önskade motionsformen har varit tvungna att grunda idrottsanläggningar med privata medel".
I det riktgivande dokumentet för byggandet av idrottsanläggningar som godkändes 2014 konstateras det att finansieringen av byggandet av idrottsanläggningar bör styra aktörerna inom idrotten att främja jämställdhet mellan könen genom att "i stödpolitiken betona förhållandena för grenar som är populära bland flickor och kvinnor såsom ridning, ringette, konståkning och gymnastik".
Av de utredningar som jämställdhetsombudsmannen fick är det svårt att dra slutsatsen att statsunderstöden till byggandet av idrottsanläggningar under de föregående fem åren i synnerhet skulle ha riktats till den ridsport som är populär bland flickor och kvinnor på det sätt som nämns i det riktgivande dokumentet för byggande av idrottsanläggningar. Jämställdhetsombudsmannen stöder den princip som nämns i förarbetet till idrottslagen (RP 190/2014 rd, s. 22): "att statsunderstöd kan beviljas också för byggande av andra idrottsanläggningar än sådana som betjänar stora användargrupper stärker också jämställdheten mellan könen".
I sitt utlåtande påminde jämställdhetsombudsmannen myndigheterna om att det inte räcker med att de agerar på ett sätt som inte är diskriminerande. Myndigheterna ska i all sin verksamhet också främja jämställdheten mellan könen. Det är en lagstadgad skyldighet för myndigheterna att främja jämställdheten mellan könen inom ramen för den normala beredningen och beslutsprocessen.
Bestämmelsen om myndigheternas skyldighet att främja jämställdhet mellan könen skapar en grund för jämställdhetsintegrering av könsaspekten, med andra ord att könsaspekten inkluderas i beredningen och beslutsprocessen. Med jämställdhetsintegrering avses sådana förvaltnings- och verksamhetsmetoder som inom ramen för myndigheternas verksamhet, beredning och förvaltning stöder främjandet av jämställdheten enligt jämställdhetslagen. Utvärderingen av påverkan på könen är ett redskap för jämställdhetsintegreringen.
För att genomförandet av projektet inte ska vara könsdiskriminerande och genomförandet av projektet ska främja jämställdheten mellan könen inom exempelvis det kommunala byggandet av idrottsanläggningar avser utvärdering av påverkan på könen att man på förhand gör en utredning av hur det projekt som bereds påverkar samtliga kön. När en utvärdering av påverkan på könen görs på ett högklassigt sätt har beslutsfattarna tillgång till tillräckligt med information om olika alternativa lösningar och följderna av dem. Målet är att beredningen, beslutsfattandet och genomförandet ska vara är högklassigt.
Utvärderingen av vilken påverkan det kommunala byggandet av idrottsanläggningar har på könen är en administrativ åtgärd för genomförandet av myndighetens skyldighet att främja jämställdheten enligt 4 § i jämställdhetslagen.
I sin redogörelse konstaterade Södra Finlands regionförvaltningsverk att verket inte gör någon utvärdering av effekterna på könen vid beredningen av stödbeslut för byggandet av idrottsanläggningar. De övriga redogörelserna visar också att man inte alls har gjort en utvärdering av påverkan på könen eller att den inte görs systematiskt.
Jämställdhetsombudsmannen påminde Esbo stad, Södra Finlands regionförvaltningsverk och undervisnings- och kulturministeriet om myndigheternas skyldighet enligt jämställdhetslagen att målinriktat och systematiskt främja jämställdhet mellan könen i myndighetens hela verksamhet och önskade att detta i fortsättningen tydligare beaktas vid ansökningar om och fördelning av statsstöd för byggandet av idrottsanläggningar.
16.02.2022
