Årsberättelse 2024: Jämställdhet förutsätter en tydlig lagstiftning och effektivt ingripande i diskriminering

Kontakterna till jämställdhetsombudsmannen visar att diskriminering på grund av kön, könsuttryck och könsidentitet fortfarande är ett allvarligt problem i Finland. År 2024 fick ombudsmannen ett rekordstort antal kontakter att behandla, vilket vi anser att också beror på att viljan att ingripa i diskriminering har ökat. Jämfört med 2020 har antalet ärenden som behandlas ökat med över hälften (55 %). Tyvärr har jämställdhetsombudsmannens resurser inte ökat i motsvarande grad och således måste vi allt noggrannare avgränsa i vilka frågor och hur mycket vi kan stödja offer för diskriminering. Vi har beslutat att i allt högre grad inrikta våra resurser på att ingripa i diskriminering och att informera om detta arbete, så att sådan diskriminering som vi ingriper i inte längre upprepas. I denna årsberättelse presenteras några av våra utlåtanden om diskriminering 2024. De har skrivits som svar till dem som kontaktat oss om misstänkt diskriminering, men med svaren vill vi även informera andra som misstänker diskriminering eller till exempel arbetsgivare om tolkningen av förbudet mot diskriminering.

Förbudet mot diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet måste preciseras

Av de kontakter om diskriminering som jämställdhetsombudsmannen kontaktades om 2024 gällde 90 % diskriminering i arbetslivet. Kontakterna gällde oftast diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet, lönediskriminering och diskriminering vid anställning. Diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet framträder som ett mycket stort problem. Cirka hälften av kontakterna om diskriminering i arbetslivet gällde diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet 2024. Till exempel gällde nästan alla misstankar om lönediskriminering som kommit till ombudsmannens behandling situationer där personen misstänkte diskriminering i fråga om lön eller förmåner, såsom resultatpremier, på grund av graviditet eller familjeledighet.

Därför är det viktigt att man effektivare än tidigare ingriper i diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet även genom att precisera lagstiftningen. Jämställdhetsombudsmannen har i flera år föreslagit att förbudet mot diskriminering på grund av graviditet tydligare skrivs in i lagstiftningen. I den nuvarande jämställdhetslagen är det förbjudet för arbetsgivaren att missgynna en person på grund av graviditet när man beslutar om ett anställningsförhållande. Lagen borde vara tydligare för arbetsgivaren och arbetstagaren. Förbudet mot diskriminering borde tydligt skrivas in i lagen: det är förbjudet att låta bli att förnya ett tidsbundet anställningsförhållande på grund av graviditet eller familjeledighet, om arbetet ändå fortsätter. Detta ingår emellertid obestridligen i lagen redan nu. Varför vill man inte tydligt skriva in detta i lagen?

Enligt Statistikcentralens undersökning berättar var fjärde gravida kvinna om diskriminering på grund av graviditet. De arbetsgivare som hördes vid social- och hälsovårdsministeriet konstaterar emellertid att det inte finns något behov av att förtydliga förbudet mot diskriminering i lagstiftningen. Det är förvirrande att en situation, där en fjärdedel av de

gravida berättar att arbetsgivaren behandlat dem i strid med lagen och orättvist, anses vara godtagbar. Vi kommer att göra allt för att lagstiftningen nu förtydligas och för att på så sätt verkställa anteckningen i regeringsprogrammet om förebyggande av diskriminering på grund av graviditet och familjeledigheter med ”effektivare metoder”.

Lönepotten måste fördelas rättvisare

Jag betraktar löneskillnaden mellan könen – det faktum att kvinnornas löner utgör endast 84 % av männens löner – som den största formen av strukturell könsdiskriminering i Finland. Detta omfattande problem kan lösas med hjälp av EU:s så kallade lönetransparensdirektiv som stärker tillämpningen av principen om lika lön, såvida direktivet tas på allvar i Finland. Direktivet förutsätter att varje arbetsgivare har ett lönesystem som ger lika lön för lika krävande, likvärdigt arbete oberoende av hur mycket lön som traditionellt har betalats i mansdominerade eller kvinnodominerade branscher. Lönepotten måste fördelas rättvisare. Bedömningen och utvecklingen av lönesystemen förutsätter att kompetensen stärks hos arbetsmarknadsorganisationerna men också hos jämställdhetsombudsmannen, som kommer att få i uppgift att övervaka direktivet i Finland.

De grundläggande fri- och rättigheternas betydelse måste synas i lagstiftningen

De lagstiftningsprojekt som inleddes 2024 för att ingripa i diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet och för att stärka lika lön kommer att behandlas i riksdagen 2025. Samtidigt är avsikten att verkställa ett direktiv som stärker EU:s jämställdhetsorgans ställning. Även detta direktiv förutsätter att Finland stärker sin lagstiftning mot diskriminering.

År 2024 tillsatte justitieministeriet en arbetsgrupp för att bedöma en sammanslagning av de separata ombudsmännen, såsom jämställdhetsombudsmannen, diskrimineringsombudsmannen och äldreombudsmannen. I arbetsgruppsarbetet hördes i stor utsträckning också jämställdhetsorganisationer och andra medborgarorganisationer. På basis av utlåtandena och bedömningen beslutades att ingen sammanslagning kommer att föreslås. Tack till alla som i era utlåtanden betonade vikten av jämställdhetsarbete. I de flesta utlåtandena konstaterades entydigt att ombudsmännen inte borde slås samman ur jämställdhetsperspektiv.

Jämställdhet förutsätter att vår lagstiftning är tillräckligt tydlig, att ingripande i diskriminering betraktas som en självklarhet och att diskriminerande attityder identifieras. Diskriminering på grund av kön, könsuttryck och könsidentitet grundar sig ofta på stereotypa könsroller som betonar biologiska skillnader. President Trumps attacker mot jämställdhet och könsminoriteter har chockat många. Men även hos oss i Finland har det påståtts att könsdiskriminering inte beror på attityder, utan på biologiska skillnader mellan män och kvinnor och upprepar anti-genderrörelsens slagord ”det finns bara två kön”. I århundraden har diskriminering av kvinnor, olika etniska grupper, personer med funktionsnedsättning samt sexuella minoriteter och könsminoriteter motiverats med biologin. Nu angrips i synnerhet könsminoriteter på biologiska grunder, även om jämställdhetslagen tydligt identifierar könsmångfald och tryggar allas rätt till sin könsidentitet och sitt könsuttryck.

Attityder och lagstiftning hänger ihop. Vår lagstiftning bygger på våra värderingar, men attityderna kan också förändras med hjälp av lagstiftning. Det är mycket viktigt att vår lagstiftning visar att jämställdhet betraktas som ett grundläggande värde och en framgångsfaktor i det finländska samhället.

 

 

Rainer Hiltunen
Jämställdhetsombudsman

 

Kolla jämställdhetsombudsmannens årsberättelse 2024

I jämställdhetsombudsmannens årsberättelse beskrivs de anklagelser om diskriminering som behandlats av ombudsmannen, inklusive diskriminering i samband med graviditet och familjeledighet, lönediskriminering, diskriminering vid rekrytering, ledning, tjänster eller diskriminering på grund av könsidentitet eller könsuttryck. Under 2024 tog jämställdhetsombudsmannen emot totalt 1 322 kontakter. Antalet kontakter har ökat med cirka 55% sedan 2020.

År 2024 gav jämställdhetsombudsmannen flera utlåtanden till riksdagen och andra myndigheter, bland annat om den s.k. exportmodellen, regeringens jämställdhetsprogram och plan för de offentliga finanserna, förbjudning av omvändelseterapier och frångående av medling i fall av våld i nära relationer.

                        

 

09.04.2025