Hoppa till innehåll

Ändring av åtalsrätt för olaga hot ur perspektivet för jämställdhet mellan könen (TAS 226/2020, utfärdat 10.8.2020)

Justitieministeriet bad jämställdhetsombudsmannen att ge sitt utlåtande om utkastet till regeringens proposition med förslag till ändring av bestämmelsen om åtalsrätt för olaga hot.

Jämställdhetsombudsmannen understödjer förslaget till ändring av bestämmelsen om åtalsrätt för olaga hot. Enligt förslaget hör olaga hot under allmänt åtal, om hotet riktas mot en person på grund av personens arbetsuppgift och gärningsmannen inte hör till arbetsplatsens personal. Åklagaren skulle få väcka åtal för olaga hot även om gärningen har riktat sig mot en person på grund av personens offentliga förtroendeuppdrag.

Syftet med propositionen är att effektivisera väckandet av åtal för olaga hot som riktas mot en person på grund av personens arbetsuppgift eller offentliga förtroendeuppdrag. En arbetsuppgift eller ett offentligt förtroendeuppdrag måste kunna utföras utan osakliga trakasserier eller sådant hot om våld eller annat brott som framkallar rädsla. Förslaget anknyter till det mål i regeringsprogrammet som gäller att effektivare än i dag ingripa i systematiska och riktade trakasserier och hot som äventyrar yttrandefriheten eller hotar myndighetsverksamheten, forskningen och informationsförmedlingen.

Jämställdhetsombudsmannen anser att det är viktigt att könsperspektivet beaktas vid ingripandet i detta fenomen. Enligt undersökningarna är kvinnorna mer utsatta för sexistisk hatretorik. Brutala och sexualiserade hot om död, våldtäkt och våld kan uppfylla rekvisitet för olaga hot. Såsom det konstateras i förslaget blir kvinnor som är aktiva i den samhälleliga debatten till exempel som journalister, forskare eller politiker oftare än män utsatta för sexuellt betonat hot om våld. Detta kränker inte enbart individens heder eller integritet utan är också på ett samhälleligt plan skadligt om det att personen blivit utsatt för hot leder till att kvinnor inte aktivt deltar i den offentliga debatten eller att de undviker vissa teman i offentligheten (så kallad chilling effect).

Enligt undersökningar upplever kvinnor våld och hot om våld på arbetsplatserna oftare än män. Skillnaden beror på att vissa branscher är starkt könssegregerade och att hot om våld berör särskilt de kvinnodominerade service-, hälsovårds- och socialsektorerna. 

Jämställdhetsombudsmannen anser i linje med förslaget att förslaget till att ändra åtalsrätten så att olaga hot hör under allmänt åtal skulle i dessa fall av hot om våld i arbetet ha en positiv inverkan på kvinnornas ställning. På motsvarande sätt kan ändringen av åtalsrätten för olaga hot ses som en positiv utveckling även i mansdominerade kundserviceuppgifter.

Jämställdhetsombudsmannen delar den synpunkt som framförts i utkastet enligt vilken lagändringen kan få betydande konsekvenser som formar de allmänna attityderna och uppmuntra kvinnor att mer aktivt delta i den samhälleliga debatten i egenskap av olika aktörer.

Jämställdhetsombudsmannen ser det som positivt att konsekvenserna för de olika könen har i utkastet till regeringens proposition bedömts mångsidigt. Vid behandlingen av myndigheternas skyldighet att främja jämställdheten finns det emellertid även skäl att konstatera att myndigheterna enligt 6 c § i jämställdhetslagen är skyldiga att på ett målinriktat och planmässigt sätt förebygga diskriminering på grund av könsidentitet eller könsuttryck.

22.12.2020