Jämställdhet och beväringstjänst

Att värnplikten endast gäller män upplevs ofta som ojämlikt. När jämställdhetslagen stiftades valde riksdagen att lämna värnplikten utanför jämställdhetslagen och att föreskriva om den i värnpliktslagen. Därför konstateras det i jämställdhetslagen att bestämmelser om värnplikt endast för män inte ska betraktas som diskriminering på grund av kön så som avses i jämställdhetslagen.

Detta berättigar dock inte till ojämlik behandling av män i andra sammanhang med hänvisning till värnplikten. Jämställdhetsombudsmannen har kontaktats av män som misstänker att de blivit diskriminerade på grund av beväringstjänsten till exempel i sina studier, i arbetslivet och vid ansökningar om kredit.

Bestämmelser i jämställdhetslagen

Direkt och indirekt diskriminering på grund av kön är förbjuden enligt 7 § i jämställdhetslagen. Med könsdiskriminering avses i bestämmelsen att kvinnor eller män missgynnas på grund av kön. Med missgynnande avses främst att bl.a. förmåner eller rättigheter beviljas eller att vissa skyldigheter, begränsningar eller servitut tydligt riktas till endast män eller kvinnor. Enligt 9 § 2 punkten i jämställdhetslagen ska dock förfarandet med att värnplikt endast gäller män inte ses som diskriminering på grund av kön.

Fullgörande av värnplikten får emellertid inte försätta personen i fråga i en ofördelaktigare ställning i andra sammanhang utan godtagbara skäl. 

127 § i Finlands grundlag stadgar om skyldigheten att försvara landet. I bestämmelsen konstateras att varje finsk medborgare är skyldig att delta i eller bistå fosterlandets försvar på det sätt som bestäms i lagen. Enligt värnpliktslagen (1438/2007) är män värnpliktiga i Finland, medan fullgörandet av beväringstjänst är frivilligt för kvinnor enligt lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995). Lagstiftaren har ansett att landets försvar, utförd av kvinnor och män så som avses i ovan nämnda lagar, skulle enligt grundlagen vara en godtagbar orsak att avvika från den allmänna likabehandlingsprincipen. Därtill har lagstiftaren medvetet löst motsättningen mellan männens värnplikt och jämställdhetsprincipen mellan könen på det sätt som framgår av 9 § 2 punkten i jämställdhetslagen.