Verkställandet av lönetransparensdirektivet förutsätter fortsatt beredning för att säkerställa individens rättsskydd (TAS/901/2025)
Det föreslås omfattande ändringar i jämställdhetslagen och lagen om jämställdhetsombudsmannen för att verkställa lönetransparensdirektivet. Det är fråga om en samhälleligt och juridiskt betydelsefull regeringsproposition om mänskliga och grundläggande rättigheter.
Jämställdhetsombudsmannen har bedömt propositionsutkastet särskilt med tanke på lagens effekt och individens rättsskydd. Ett ändamålsenligt nationellt verkställande av direktivet är centralt med tanke på rättssäkerheten, konsekvensen i den rättsliga regleringen samt förutsägbarheten och effektiviteten i myndighets- och domstolsverksamheten.
De föreslagna ändringarna är inte till alla delar förenliga med direktivets mål och EU-lagstiftningen.
Om de genomförs kan de försämra lagövervakningsorganets faktiska funktionsförmåga.
De centrala bristerna i båda lagarna ska korrigeras i den fortsatta beredningen. Jämställdhetsombudsmannen betonar statens ansvar att säkerställa ett effektivt verkställande, ändamålsenliga rättsmedel och tillgodoseendet av de mänskliga och grundläggande rättigheterna.
De nya bestämmelserna måste samordnas med den gällande lagstiftningen
Jämställdhetslagen och delvis samma paragrafer i den ändras som bäst i tre separata projekt.
De föreslagna nya bestämmelserna har inte samordnats med den gällande jämställdhetslagstiftningen, vilket kan fördunkla de befintliga bestämmelserna och försämra den enskilda arbetstagarens rättsskydd.
Lagens interna konsekvens förutsätter samordning av olika bestämmelser och definition av centrala begrepp, såsom lön och likvärdigt arbete. Det är viktigt att se till att resultatet blir en lag som kan tillämpas enhetligt av arbetstagare, arbetsgivare, tillsynsmyndigheter och domstolar.
Bestämmelserna om bedömning av arbetets likvärdighet måste motsvara EU-rätten
Förslaget till bedömning av arbetets likvärdighet motsvarar inte det som direktivet om lönetransparens och Europeiska unionens rättspraxis kräver.
Arbetsgivaren ska systematiskt bedöma alla arbeten enligt gemensamma, exakta och objektiva kriterier oberoende av kollektivavtalens omfattning eller anställningsförhållandets form. I den föreslagna formen ger den nationella lagen inte tillräckligt tydligt uttryck för det krav som följer av detta direktiv. Motiveringen till propositionsutkastet hänvisar till arbetets marknadspris som kan berättiga till olika löner. Detta får inget stöd från EU-rätten.
Direktivet förutsätter att staten säkerställer att lönestrukturer som ger jämlik lön finns på finländska arbetsplatser. Propositionen motsvarar inte detta krav och innehåller inte
samarbetsskyldighet för att avtala om bedömningskriterierna som direktivet förutsätter.
Individens rättsskydd riskerar att försämras
Lagtextens och motiveringarnas inexakthet och svårbegriplighet tillsammans med tiden för väckande av talan och splittringen av bevisbördan kan innebära att en individ som misstänker diskriminering har svårt att uppfatta sina rättigheter och de rättsmedel som står till hans eller hennes förfogande.
Som helhet kan slutresultatet leda till att genomförandet av de rättigheter som tryggas i den gällande lagstiftningen försämras, vilket skulle strida mot direktivets försämringsförbud.
Lagövervakarens oberoende ställning och verksamhetsförutsättningar måste tryggas
Jämställdhetsombudsmannens uppgift är att övervaka att jämställdhetslagen följs och erbjuda rättsskydd för personer som misstänker diskriminering.
I samband med verkställandet av lönetransparensdirektivet föreslås för jämställdhetsombudsmannen viktiga utvecklings-, förvaltnings- och registermyndighetsuppgifter som inte lämpar sig för rollen som självständig och oberoende brottsbekämpande myndighet. Sådana uppgifter äventyrar brottsbekämpande organs oberoende och funktionsförmåga, och därmed rättsskyddet för personer som misstänker diskriminering.
Jämställdhetsombudsmannen anser att statsrådet ska säkerställa ändamålsenliga och tillräckliga resurser för tillsynsuppgifterna enligt direktivet och utföra övriga uppgifter på andra sätt som direktivet möjliggör.
Utlåtandet kan läsas i sin helhet som bilaga (pdf) och på utlåtande.fi (på finska).
Utfärdat 6.2.2026
13.02.2026
