Utlåtande till riksdagens kulturutskott om jämställdhetsombudsmannens berättelse till riksdagen 2022 (B 1/22 rd) (TAS 235/2022, utfärdat 12.5.2022)
Jämställdhetsombudsmannen hördes av riksdagens kulturutskott om sin berättelse till riksdagen 2022 (B 1/22 rd) på fredagen 13.5.2022.
Jämställdhet inom undervisning och utbildning
Läroanstalternas arbete för främjande av jämställdhet mellan könen har stor betydelse eftersom barn och ungas uppfattningar om kön och könsroller formas redan i tidig ålder. Jämställdheten mellan könen inom undervisning och utbildning behandlas brett i berättelsen (s. 93–118).
Det finns en god förståelse för betydelsen av undervisning och utbildning till jämställdheten mellan könen. Till exempel minskning av segregationen och inlärningsskillnaderna mellan och inom könen, förutsätter att könsperspektivet inkluderas till exempel i styrdokumenten för undervisning och utbildning. Det är dock överraskande att det har visat sig vara svårt att i utbildningspolitiska dokument beakta jämställdheten mellan könen. Könsperspektivet är så gott som frånvarande till exempel i statsrådets utbildningspolitiska redogörelse som ska ge riktlinjer för målsättningarna för utbildningen och forskningen samt de ändringar som behövs i resurserna, strukturerna och styrningen ända fram till 2040-talet. Kulturutskottet lyfte fram denna brist i sitt betänkande 19/2021 rd.
Enbart kön förklarar inte skillnaderna i val av utbildning
Målet för de otaliga undervisnings- och utbildningsprojekt som regeringen inlett är förutom att öka utbildnings- och kunskapsnivån på alla utbildningsstadier också att främja jämställdhet mellan könen genom att minska skillnader mellan könen i inlärning och påverka de starkt könsindelade val av utbildningar.
Å andra sidan konstaterar man både i regeringsprogrammet och i regeringens jämställdhetsprogram 2020–2023 att ojämlikheten inom utbildningen har ökat. Utbildningen påverkas allt starkare av föräldrarnas utbildningsnivå, alltså utbildningsnivån går i arv. Andra faktorer som påverkar utbildning är regionala och socioekonomiska skillnader samt invandrarbakgrund och kön. Dessa faktorer har analyserats och utvecklingsåtgärder framförts till exempel i publikationen (19:2021) Jämställdhet som realitet och praxis – Orsaker och bakgrund till skillnader i lärresultat inom och mellan könen i den grundläggande utbildningen av Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU).
Jämställdhetsombudsmannen ser den ökande ojämlikheten i utbildningen som ett oroväckande fenomen. Trots att det har identifierats genomsnittliga skillnader mellan flickor och pojkar i inlärningen, välbefinnandet, intressen och val av utbildningar, ska man inte förenkla dessa skillnader för mycket och nöja sig med att förklara dem enbart med kön, vilket till och med kan stärka de negativa stereotypierna.
Jämställdhet i utbildningen bör eftersträvas med åtgärder som grundar sig på ett beakta de intersektionella skillnaderna ur ett multiperspektiv och att motarbeta de snäva könsrollerna.
Jämställdhetsombudsmannen har betonat betydelsen av jämställdhets- och könsmedveten undervisning och systematiskt arbete för främjande av jämställdheten på alla undervisningsnivåer. För att målen ska uppnås och jämställdhetsarbetet lyckas är det viktigt att arbeta kontinuerligt och långsiktigt och att arbetets effektivitet bedöms.
Även småbarnspedagogiken bör vara jämställdhets- och könsmedveten
Jämställdhetsombudsmannen anser att det är viktigt att jämställdheten mellan könen främjas även inom småbarnspedagogiken. Ett köns- och jämställdhetsmedvetet bemötande av barnen bör etableras inom småbarnspedagogiken.
Utvidgningen av skyldigheten för jämställdhets- och likabehandlingsplanering baseras på statsminister Sanna Marins regeringsprogram. För närvarande är både ett av justitieministeriet berett utkast till regeringens proposition om en delreform av diskrimineringslagen (likabehandlingsplanering inom småbarnspedagogiken m.m.) och ett av social- och hälsovårdsministeriet berett utkast till regeringens proposition om ändring av jämställdhetslagen (jämställdhetsplanering inom småbarnspedagogiken) ute på remiss.
Jämställdhetsombudsmannen anser att utvidgandet av skyldigheten att upprätta en jämställdhetsplan till småbarnspedagogiken inte är det effektivaste sättet att främja jämställdheten inom småbarnspedagogiken. Även om processen att upprätta en plan kan leda till att man går igenom jämställdhetsfrågorna på enheterna för småbarnspedagogik, skulle det vara viktigare att satsa på personalens kompetens inom jämställdhet.
Läroanstalternas jämställdhets- och likabehandlingsplaner utarbetas oftast i samarbete mellan personalen och eleverna eller de studerande. Jämställdhetsombudsmannen har framfört stark oro över att man planerar införa bestämmelser om småbarnspedagogikens skyldighet att främja likabehandling och jämställdhet mellan könen med olika innehåll i jämställdhetslagen och diskrimineringslagen.
Jämställdhetsombudsmannen hoppas att man kan undvika en situation där den centrala nationella diskrimineringslagstiftningen innefattar olika bestämmelser om främjande likabehandling och jämställdhet mellan könen inom småbarnspedagogiken såsom för närvarande är fallet vad gäller läroanstalter. Detta försvårar s.k. slutanvändarnas verksamhet: det faktum att de nuvarande bestämmelserna avviker från varandra leder till problem och onödig förvirring på skolor och läroanstalter när de tillämpar bestämmelserna. Det ligger inte i någons intresse att utvidga den nuvarande oenhetliga praxisen till småbarnspedagogiken.
Barn och ungas välfärd och bekämpning av trakasserier
I läroanstalternas systematiska jämställdhetsarbete ska särskild uppmärksamhet fästas vid förebyggande och eliminering av sexuella och könsrelaterade trakasserier. Resultaten av enkäten Hälsa i skolan är oroande särskilt vad gäller trakasserier mot flickor samt unga som tillhör sexuella minoriteter och könsminoriteter.
Jämställdhetsombudsmannen ser enkäten Hälsa i skolan och övriga återkommande enkätundersökningar som ett användbart verktyg för uppföljning och bedömning av jämställdhetsläget bland barn och unga. Jämställdhetsplaneringens syfte som ett bestående verktyg som främjar jämställdhet skulle också uppnås effektivare om läroanstalterna konsekvent utnyttjade de befintliga informationskällorna och tidsmässigt jämförbar information. Skolorna kan få ta del av sina resultat i enkäten Hälsa i skolan bland annat för sitt jämställdhets- och likabehandlingsarbete.
Det är viktigt att både eleverna och de studerande och lärarna och övrig personal på läroanstalterna kan identifiera sexuella trakasserier och vet hur man ingriper i det. I sin berättelse anser jämställdhetsombudsmannen också att med sexualundervisning som påbörjas tidigt, ingripande i alla trakasserier och identifiering av potentiella förövare och gärningssituationer kan man effektivt förebygga sexuella övergrepp och trakasserier. Även om sexuella trakasserier enligt enkäten Hälsa i skolan i huvudsak sker på andra platser än skolan, har skolan en betydande roll i förebyggandet av trakasserierna.
Utvecklingen av skolornas verksamhet kräver högklassigt jämställdhetsarbete
I berättelsen konstateras att läroanstalternas arbete för främjande av jämställdheten kan utveckla deras verksamhet endast om arbetet är högklassigt och alla, inkluderat läroanstaltens ledning, förbinder sig till arbetet.
Enligt jämställdhetsombudsmannens utredning anser anordnare av den grundläggande utbildningen själva att de har säkerställt att de skolor som de förvaltar har vidtagit åtgärder enligt jämställdhetslagen för främjande av jämställdhet. En närmare granskning avslöjar dock att det fortfarande finns mycket rum för förbättringar.
Utbildningsstyrelsens utredning från 2020 ger en dyster bild av jämställdhetsarbetet i grundskolorna. Enligt utredningen har man åtminstone inte ännu satsat tillräckligt på upprättandet av jämställdhetsplaner. Endast hälften av de grundskolor som deltog i utredningen hade en jämställdhetsplan som upprättats på läroanstalten på det sätt som jämställdhetslagen förutsätter.
Högskolornas arbete att främja jämställdhet verkar för sin del vara ineffektivt. Enligt undervisnings- och kulturministeriets utredning från 2020 var 55 % av högskolornas jämställdhetsplaner inte i kraft då utredningen genomfördes. Dessutom uppfyllde 36 % av universitetens jämställdhetsplaner och endast 17 % av yrkeshögskolornas jämställdhetsplaner alla fem av jämställdhetslagens krav som inkluderats i utredningen.
En jämställdhetsplan som har upprättats korrekt kan vara ett verktyg för det planmässiga och målinriktade jämställdhetsarbete som läroanstalterna är skyldiga att utföra. Det finns fortfarande mycket rum för förbättringar i läroanstalternas arbete för främjande av jämställdhet mellan könen: om man inte upprättar jämställdhetsplanen tillräckligt ambitiöst och på ett sätt som gör personalen och eleverna delaktiga och om planen inte är en aktiv del av skolans vardag, har planen ingen effekt i praktiken vad gäller främjandet av jämställdheten.
Lärarutbildningen bör vara före sin tid vad gäller jämställdhetsfrågorna
I berättelsen fäster man också uppmärksamhet vid lärarutbildningens centrala roll för köns- och jämställdhetsmedveten undervisning. I berättelsen konstateras att det ska säkerställas i lärarutbildningen att den som studerar till lärare har när hen övergår till arbetslivet tillräckliga kunskaper och färdigheter att kunna erbjuda köns- och jämställdhetsmedveten undervisning och uppfylla de krav som avser främjande av jämställdhet i grunderna för läroplanen.
Frågor som gäller främjandet av jämställdhet ska inkluderas starkare än för närvarande i lärarutbildningen och lärarnas fortbildning på alla utbildningsnivåer – även inom småbarnspedagogiken.
16.05.2022
