Statsrådet ska säkerställa lönetransparens i de kommande välfärdsområdena 

I sitt brev till statsminister Sanna Marin framförde jämställdhetsombudsmannen sin oro över offentligheten av löneuppgifter i de kommande välfärdsområdena. Det verkar som offentligheten av löneuppgifterna i den offentliga sektorn inte skulle omfatta de välfärdsområden som kommer att grundas i samband med social- och hälsovårdsreformen. I praktiken betyder detta att löneuppgifterna av nästan 200 000 anställda hos kommuner och samkommuner skulle framöver omfattas av lönesekretess i stället för lönetransparens. Jämställdhetsombudsmannen ber statsrådet att vidta de nödvändiga åtgärderna för att även personalen i de kommande välfärdsområdena ska omfattas av lönetransparens.

Löneuppgifter av 173 000 anställda framöver omfattas av lönesekretess i stället för lönetransparens

Enligt 7 § i matrikellagen (1010/1989) är uppgifter om den del av en tjänstemans, en tjänsteinnehavares eller en arbetstagares lön som bestäms på grundval av hans individuella arbetsinsats eller annars bestäms personligt, om löneklassen eller lönen enligt kvalifikationsgrupp eller om någon eventuell annan del av lönen samt om den totala avlöningen offentliga. Offentligheten av löneuppgifter i enlighet med matrikellagen tillämpas av staten, kommunerna, samkommunerna och den evangelisk-lutherska kyrkan.

Vid de olika skeden av beredningen av social- och hälsovårdsreformen har jämställdhetsombudsmannen fäst uppmärksamhet på att avsikten inte är att utvidga tillämpningen av 7 § i matrikellagen till de kommande välfärdsområdena.

Jämställdhetsombudsmannen har utfärdat utlåtanden om ärendet både till social- och hälsovårdsministeriet i september 2020 (TAS 257/2020) och till riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott i mars 2021 (TAS 126/2021). I sitt utlåtande till social- och hälsovårdsutskottet (AjUU 5/2021 rd) konstaterade arbetslivs- och jämställdhetsutskottet också: ”Utskottet anser det vara viktigt att offentligheten i fråga om löner utvidgas till att gälla även lönen för personalen i välfärdsområdena.” I sitt betänkande tog social- och hälsovårdsutskottet inte ställning till frågan.
Om lagstiftningen inte ändras – antingen genom att utvidga tillämpningsområdet av matrikellagen eller genom att ändra lagstiftningen om välfärdsområdena – är löneuppgifterna av tjänsteinnehavare och anställda vid välfärdsområdena inte offentliga. Då skulle löneuppgifterna av 173 000 anställda hos kommuner och samkommuner framöver omfattas av lönesekretess i stället för lönetransparens.

I handlingsplanen av statsminister Sanna Marins regering, Ett inkluderande och kunnigt Finland, har man betonat vikten av lönetransparens. Enligt statsminister Sanna Marins regeringsprogram främjas avlägsnande av ogrundade löneskillnader och lönediskriminering genom att öka löneöppenheten med lagstiftningsmetoder. Strängare åtgärder vidtas mot ogrundade löneskillnader mellan kvinnor och män. Dessutom konstaterar man i regeringsprogrammet att bestämmelser om utvidgade rättigheter och faktiska möjligheter för personal, personalrepresentanter och enskilda arbetstagare att öka lönemedvetenheten och ingripa effektivare i lönediskriminering ska tas in i jämställdhetslagen. Enligt jämställdhetsombudsmannen syn står det faktum att nästan 200 000 anställda skulle framöver omfattas av lönesekretess i strid med dessa bra och eftersträvansvärda målsättningarna i regeringsprogrammet.

Löneöppenheten har betydelse för tillämpningen av principen om lika lön för lika arbete samt för främjandet av lönejämställdheten mellan kvinnor och män. Det är viktigt att Finland även framöver främjar löneöppenheten och åtminstone inte tar steg bakåt såsom det nu på basis av denna reform ser ut att ske.

Löneuppgifternas offentlighet har betydelse vid utredningar av misstankar om lönediskriminering

8 § 1 mom. 3 punkten i jämställdhetslagen förbjuder som diskriminering tillämpningen av lönevillkor eller andra anställningsvillkor så att en eller flera arbetstagare på grund av sitt kön försätts i en mindre fördelaktig ställning än en eller flera andra arbetstagare som är anställda hos arbetsgivaren.  Utredning av misstankar om lönediskriminering och efterlevnaden av principen om lika lön för lika arbete förutsätter att den som misstänker diskriminering har tillgång till effektiva rättsskyddsmedel samt rätt att få information om lönen för en eventuell kontrollperson. 7 § i matrikellagen har för sin del gjort detta möjligt för personalen hos kommuner och samkommuner. Om matrikellagen inte ändras kommer ställningen av personalen i välfärdsområdena skilja sig markant från ställningen av annan personal inom den offentliga sektorn. 

Jämställdhetsombudsmannen ber att statsrådet tar det som har sagts ovan i beaktande och vidtar de nödvändiga åtgärderna för att även personalen i de kommande välfärdsområdena ska omfattas av lönetransparens.

31.08.2021