Regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2024 (RP 41/2023 rd) och plan för de offentliga finanserna för 2024–2027 (TAS 628/2023, utfärdat 16.10.2023)

Jämställdhetsombudsmannen hördes av arbetslivs- och jämställdhetsutskottet om statens budgetproposition 17.10.2023. Jämställdhetsombudsmannen bedömde propositionen ur perspektivet för tillgodoseende och främjande av jämställdhet mellan könen.

Skyldigheten att främja jämställdhet mellan könen i samhällelig verksamhet 

Om skyldigheten att främja jämställdhet mellan könen i samhällelig verksamhet föreskrivs i 6 § i grundlagen (731/1999).

Budgetpropositionen drar upp riktlinjerna för finanspolitiken och har betydande konsekvenser för jämställdheten. Kvinnor och män som grupper har väldigt olika ställningar på arbetsmarknaden och vad gäller till exempel fördelningen av inkomsterna. Finanspolitiken påverkar alltså jämställdheten mellan könen oberoende av vad dess uttalade målsättning är. Med finanspolitiken kan man medvetet eller omedvetet främja eller försvaga tillståndet och utvecklingen av jämställdheten mellan könen.  

Könsmedveten budgetering 

Könsmedveten budgetering är en internationellt erkänd strategi för främjande av jämställdheten. Jämställdhetsombudsmannen föreslår att mer detaljerade anvisningar upprättas för förvaltningsområdena om könsmedveten budgetering och hur den ska beaktas vid upprättandet av budgetar på liknande sätt som det har upprättats en guide om bedömning av könskonsekvenserna vid lagstiftningsprojekt. Med könsmedveten budgetering kan offentliga utgifter och intäkter riktas på ett jämställdhetsfrämjande sätt.  

Enligt finansministeriets föreskrift ska motiveringen till huvudtiteln innefatta sammanfattande översikter över sådan verksamhet i anslutning till budgetpropositionen som har betydande könsrelaterade konsekvenser. Vid granskningen av de könsrelaterade konsekvenserna ska uppmärksamhet fästas vid de samhälleliga effektmålen för jämställdheten mellan könen inom förvaltningsområdet och vid de utgifter inom förvaltningsområdet som kan inverka på hur jämställdheten uppnås.  

Motiveringarna till huvudtitlarna i budgetförslaget 2024 omfattar också åtgärder och målsättningar som förknippas med jämställdhet mellan könen. Åtgärderna är dock inte jämförbara och i vissa fall förblir deras samband med faktiskt främjande av jämställdhet mellan könen oklart. Dessutom blir åtgärderna för att uppnå målsättningarna till stor del höljda i dunkel. 

Jämställdhetsombudsmannen ser det som särskilt beklagligt att i motiveringarna till vissa huvudtitlar nämns främjande av jämställdhet mellan könen utan några som helst konkreta åtgärder (till exempel jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde, huvudtitel 30) eller att jämställdheten främjas endast genom författnings- och informationsstyrning (till exempel miljöministeriets förvaltningsområde, huvudtitel 35).  

Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 32) 

I motiveringarna till arbets- och näringsministeriets huvudtitel nämns att jämställdhet i arbetslivet främjas bland annat genom åtgärder för sysselsättning och företagande. Invandrarkvinnor lyfts upp som en särskild målgrupp för integrations- och sysselsättningsåtgärder.  

I samband med propositionen om statsbudgeten för 2024 lämnas flera lagförslag som så kallade budgetlagar. Beredningen av dessa förslag har varit bristfällig. Bland annat rådet för bedömning av lagstiftningen har konstaterat att de totala konsekvenserna av lagförslagen om ändringar i den sociala tryggheten borde ha bedömts redan i beredningsskedet. Förslagens totala konsekvenser för människogrupper i en sårbar ställning borde ha beaktats.  

Social- och hälsovårdsministeriet publicerade en promemoria 9.10.2023 om de ekonomiska konsekvenserna av propositionerna till ändringar i den sociala tryggheten. Konsekvenserna för de grundläggande och mänskliga rättigheterna saknas dock från bedömningen. En noggrannare bedömning av hur konsekvenserna påverkar kvinnor och män samt om de totala konsekvenserna påverkar samma människogrupper skulle vara nödvändig. 

Främjande av jämställdheten mellan könen under regeringsperioden

I statsminister Petteri Orpos regeringsprogram nämns att regeringen undanröjer diskriminerande förfaranden och strukturer i arbetslivet genom att främja efterlevnaden av lagstiftningen om diskriminering och vidta effektivare metoder särskilt för att förebygga diskriminering på grund av graviditet och familjeledigheter. Jämställdhetsombudsmannen föreslår att arbets- och näringsministeriet följer konsekvenserna av reformen av familjeledigheter för de avlönade familjeledigheterna i arbets- och tjänstekollektivavtal samt för kvinnors och mäns sysselsättning och ekonomiska ställning. 

Under regeringsperioden kommer jämställdhetslagen att ändras åtminstone för att verkställa direktivet om lönetransparens. Jämställdhetsombudsmannen ser det som viktigt att i detta sammanhang skriva in i jämställdhetslagen de ändringar i lagstiftningen och åtgärder som riksdagen i stort samförstånd förutsatte under sin behandling av jämställdhetsombudsmannens berättelse till riksdagen 2022 (Riksdagens skrivelse RSk 40/2022 rd), bland annat att lägga till en definition av likvärdigt arbete i jämställdhetslagen, precisera diskrimineringsförbudet för att förebygga diskriminering på grund av graviditet och familjeledigheter särskilt av dem som har atypiska anställningsförhållanden samt att se till att det finns tillräckliga resurser för övervakning av jämställdhetslagstiftningen.

Effektiv lagövervakning och främjande av jämställdhet kräver tillräckliga resurser

Jämställdhetsombudsmannen påminde om att syftet med statsrådets meddelande om främjande av likabehandling och jämställdhet är att stärka arbetet för främjande av jämställdhet, inte att försvaga förutsättningarna för detta arbete. Effektiv lagövervakning och främjande av jämställdhet förutsätter tillräckliga resurser.

Jämställdhetsombudsmannens utlåtande finns bifogat i sin helhet (pdf, på finska).

17.10.2023