Rätt att avbryta studieledighet och få lön för familjeledighet på grund av övergång till graviditets- och föräldraledighet (TAS/558/2023)

En central juridisk fråga i ett ärende som AKTA-huvudavtalsorganisationerna fört till jämställdhetsombudsmannen är vad rätten att avbryta och återgå till arbetet enligt lagen om studieledighet de facto innebär samt vilka rättigheter och skyldigheter de skapar för parterna i ett anställnings-/tjänsteförhållande. För det andra ska det bedömas hur man fastställer hur länge arbetsoförmågan varar på basis av förlossningen och hur man tryggar den lagstadgade rätten till graviditets- och föräldraledighet för födande föräldrar så att deras ekonomiska ställning inte obefogat försämras.

Jämställdhetsombudsmannen anser i sin bedömning att om studieledigheten avbryts på grund av att arbetstagaren/tjänsteinnehavaren är gravid ska hon ha i) rätt till sin lön enligt tjänste- och arbetskollektivavtalet för tiden för familjeledigheten samt ii) rätt att återgå till sitt arbete. Återgång till arbetet förutsätts i själva verket inte, vilket inte heller förutsätts i situationer med arbetsoförmåga, utan det är snarare fråga om att frånvarogrunden byts från studieledighet till graviditetsledighet och senare föräldraledighet.

Arbetsgivaren kan inte heller bestämma hur länge avbrottet ska vara och på så sätt begränsa rätten till familjeledigheter. Lagstiftningen och kollektivavtalen ska tolkas med beaktande av jämställdhetslagens diskrimineringsförbud och tolkningen av dem. Dessutom ska målen i familjeledighetslagstiftningen beaktas.

Bestämmelser om avbrytande av studieledighet

Med studieledighet avses enligt 2 § i lagen om studieledighet tid under vilken arbetsgivare för utbildning eller studier har frigjort arbetstagare från fullgörandet av uppgifter som hör till arbetstagarens anställningsförhållande. Har studieledighet beviljats för längre tid än 50 arbetsdagar, äger arbetstagaren rätt att enligt 10 § i lagen avbryta studieledigheten och återvända till arbetet. Har avtal om anställande av vikarie för tiden för studieledighet ingåtts, är arbetsgivaren icke skyldig att taga den arbetstagare som ansökt om studieledighet i arbete under den tid då vikariens arbetsavtal enligt lag eller kollektivavtal skall hållas i kraft.

Ett uttryckligt undantag från denna huvudregel har gjorts i lagen. Undantaget gäller situationer av arbetsoförmåga, inklusive arbetstagarens/tjänsteinnehavarens graviditet. Då har arbetstagaren rätt att avbryta studieledigheten och återgå till arbetet. Blir arbetstagare under tiden för studieledighet oförmögen till arbete på grund av sjukdom, barnsbörd eller olycksfall och fortgår denna arbetsoförmåga längre än sju dagar utan avbrott, skall den del av tiden för arbetsoförmåga som överstiger nämnda tid icke räknas såsom studieledighetstid, såvida arbetstagaren utan obefogat dröjsmål anhåller härom. I lagen konstateras inte uttryckligen något annat om avbrytande av studieledighet eller avbrytande av studieledighet på grund av familjeledighet.

I fråga om studieledigheten i V kap. 10 § i AKTA ingår en hänvisning till lagen om studieledighet samt en anteckning om att arbetsoförmåga på grund av förlossning börjar vid nedkomsten och upphör sex veckor senare, om inte något annat framgår av ett läkarintyg. I tillämpningsanvisningen konstateras att ”nedkomstdagen betraktas som den första dagen av arbetsoförmåga, och arbetsoförmågan anses fortgå i sex veckor efter nedkomsten, om inte arbetsoförmågan enligt läkarintyg pågår längre.” Den tjänst- eller arbetsledighet som beviljats på grund av studieledighet fortsätter omedelbart efter tiden av arbetsoförmåga på grund av sjukdom, förlossning eller olycksfall.

Den som övergår till graviditets- och föräldraledighet ska ha rätt till lön för familjeledighet

Studieledighet är oavlönad ledighet. Den nationella regleringen eller regleringen på EU-nivå förutsätter inte att arbetstagaren får lön under familjeledigheten. En gravid arbetstagare har rätt till inkomstrelaterade familjeledighetsförmåner.

I tjänste- och arbetskollektivavtalen har man i stor utsträckning avtalat om rätten till lön under familjeledighet. Rättigheterna och skyldigheterna i anslutning till återgången till arbetet blir centrala i synnerhet i de anställnings-/tjänsteförhållanden där man har avtalat om lön för familjeledighet och/eller där man, som i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA), har fastställt en begränsning för längden på avbrottet i studieledigheten.

Enligt de huvudavtalsorganisationer som bett om ett ställningstagande av jämställdhetsombudsmannen medför tidsbegränsningen för avbrytande en situation där arbetstagaren åtminstone delvis förlorar sin avlönade familjeledighet enligt tjänste- och arbetskollektivavtalet (40 dagars lön för graviditetsledighet och 32 dagars lön för föräldraledighet), och AKTA gör det inte heller möjligt att avbryta studieledigheten för längre tid än 6 veckor från förlossningen, vilket innebär att arbetstagaren förlorar sin rätt till lagstadgad föräldraledighet. Arbetsgivaren har ansett att orsaken till avbrottet är arbetsoförmåga, inte familjeledighet. Efter att arbetsoförmågan upphör fortsätter studieledigheten, och något annat har inte avtalats om detta i AKTA.

Enligt jämställdhetsombudsmannen har en arbetstagare/tjänsteinnehavare rätt att återvända till sitt arbete om studieledigheten avbryts på grund av att arbetstagaren/tjänsteinnehavaren är gravid. Det bör anses att det i själva verket inte förutsätts att arbetstagaren återvänder till arbetet, vilket inte heller förutsätts i situationer med arbetsoförmåga, utan det är snarare fråga om att frånvarogrunden byts från studieledighet till graviditetsledighet och senare föräldraledighet. I dessa situationer förblir ställningen för den vikarie som anställts under tiden för studieledighet tryggad. En vikarie behövs fortfarande när frånvaron fortsätter, men grunden för vikariatet ändras bara. I situationer med arbetsoförmåga ska återgången till arbetet på så sätt anses innebära en skyldighet för arbetsgivaren att betala lön till två arbetstagare samtidigt.

En gravid arbetstagare/tjänsteinnehavare ska således ha rätt till lön enligt tjänste- och arbetskollektivavtalet under familjeledigheten.

Om begränsningen av avbrottets längd och rätten att hålla sparad studieledighet senare

Efter ett avbrott i studieledigheten på grund av graviditet övergår arbetstagaren till familjeledighet. Frånvarogrunden är därefter familjeledighet. Det ska vara möjligt att börja på graviditetsledighet när man har rätt till det enligt bestämmelserna om graviditetsskydd. Återkomsten från familjeledigheten sker i sinom tid med iakttagande av bestämmelserna i 4 kap. i arbetsavtalslagen.

Hindret att fortsätta studierna för den förälder som har fött barnet försvinner inte efter återhämtningen från förlossningen när tidsfristen enligt AKTA löper ut, eftersom föräldern fortfarande sköter barnet hemma. Enligt de utredningar som lagts fram i ärendet handlar rätten till avbrytande snarare om att studieledigheten upphör än om ett avbrott som är bundet till en viss tid. Att avsluta studieledigheten och möjligheten att använda de sparade dagarna senare får enligt jämställdhetsombudsmannen stöd även i motiveringarna till lagen om studieledighet, där skälighetsprincipen godkänns som ett undantag från tillämpningen av tidsprioritetsprincipen (RP 298/1978 rd, s. 7).

Avbrytande av studieledighet på grund av graviditet ger rätt att utnyttja den sparade studieledigheten senare.

Bestämmelsen i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet borde korrigeras

Bestämmelsen i tjänste- och arbetskollektivavtalet kan inte strida mot tvingande lagstiftning. Även om 13 § i lagen om studieledighet enligt erhållna utredningar inte begränsar en annan överenskommelse i parternas kollektivavtal, ska diskrimineringsförbuden ändå beaktas. För den födande förälderns del handlar det om ett förbud mot direkt könsdiskriminering enligt jämställdhetslagstiftningen.

Jämställdhetsombudsmannen anser att de parter som ingått avtalet AKTA ska se till att bestämmelsen om studieledighet i avtalet uppfyller kraven i den tvingande lagstiftningen i fråga om avbrottets tidpunkt, längd och löneutbetalning.

Icke-födande förälderns ställning bör förbättras

Jämställdhetsombudsmannen anser det vara viktigt att rätten att avbryta sin studieledighet på grund av familjeförsörjningsansvar skulle tryggas även för den icke-födande föräldern.

Genom familjeledighetsreformen som trädde i kraft 2022 stärktes föräldrarnas lika rättigheter att vårda barnet och arbetsfördelningen mellan föräldrarna. Den nuvarande lagen om studieledighet verkar dock inte ge icke-födande föräldrar rätt att avbryta studieledigheten på grund av övergången till föräldraledighet i en situation där en vikarie har anställts. Till denna del är det viktigt att korrigera lagen om studieledighet. Det är dessutom möjligt att trygga ställningen för icke-födande föräldrar genom bestämmelser i tjänste- och arbetskollektivavtalen redan före lagändringen.

(utfärdad 11.4.2025)

05.11.2025