Hoppa till innehåll

Misstanke om diskriminering vid rekrytering av skolgångshandledare (TAS 83/2015, utfärdat 4.9.2015)

En man (A) bad jämställdhetsombudsmannen att utreda om han hade diskriminerats på grund av kön då endast kvinnor hade anställts som ordinarie skolgångshandledare åren 1999–2014 vid lågstadiet på en grundskola i en viss kommun.

A berättade att senast 2014 anställdes en kvinna (B) till ordinarie skolgångshandledare, som inte hade en yrkesexamen för skolgångshandledare som A utan en idrottsledarutbildning. Till första reserv utsågs en kvinna (C), som hade kortare arbetserfarenhet än A. A utsågs till andra reserv. Kvinnor har också fått ordinarie tjänster på skolan via läroavtal trots att A avlagt yrkesexamen för skolgångshandledare år 2008, har sammanlagt 7 års arbetserfarenhet från visstidsanställningar på det aktuella lågstadiet och har fått goda omdömen om sitt arbete.

Rekryteringen av skolgångshandledare år 2014

Enligt jämställdhetslagen är det fråga om förbjuden diskriminering om arbetsgivaren vid anställning förbigår en person av motsatt kön som är mer meriterad än den som utses, om inte arbetsgivarens förfarande har berott på någon annan omständighet än kön och den omständigheten är godtagbar.

Jämställdhetsombudsmannen begärde en utredning i ärendet från bildningsväsendets förvaltningschef. Våren 2014 hade man sökt en handledare till en liten specialundervisningsgrupp och därför prioriterade man erfarenhet av arbete med specialundervisning i urvalet.

Jämställdhetsombudsmannen ansåg att A var mer meriterad sett till utbildningen än B som utsågs till tjänsten. Även A hade erfarenhet av arbete med specialbarn, men B hade arbetat som skolgångshandledare i en liten specialundervisningsklass i två läsår och därför kunde man inte konstatera att anställandet av B var fråga om diskriminering som strider mot jämställdhetslagen. C som utsågs till första reserv hade betydligt mindre erfarenhet av skolgångshandledaruppgifter än A och endast drygt 5 månaders erfarenhet av specialundervisning. Jämställdhetsombudsmannen tyckte att valet av C som första reserv gav upphov till misstanke om diskriminering som strider mot jämställdhetslagen. Man kunde dock inte yrka på gottgörelse enligt jämställdhetslagen för detta, annat än om B hade tackat nej till uppgiften och C hade anställts som skolgångshandledare i stället för A.


De tidigare rekryteringarna av skolgångshandledare

Enligt arbetsgivaren kan A inte ha diskriminerats vid rekryteringen av skolgångshandledare eftersom tjänsterna inte har tillsatts via ansökningsförfarande före den aktuella rekryteringen våren 2014, då tjänsten utlystes när tjänsteinnehavaren gick i pension. Övriga skolgångshandledare hade gått en läroavtalsutbildning i den aktuella kommunen som ledde till examen för skolgångshandledare. Av dem hade tre varit kvinnor och en man. Kvinnorna hade fått ordinarie tjänster 2009, 2013 och 2014. Mannen hade fått en ordinarie tjänst 2015. Mannen var en kommunanställd som hade omplacerats.

Jämställdhetsombudsmannen konstaterade att den omplacerade som var fastanställd i kommunen inte var i jämförbar ställning med personer som anställts utanför kommunen eller med personer som haft visstidsanställningar i kommunen. Däremot ansågs A vara i jämförbar ställning med de skolgångshandledare som via läroavtalsutbildning fått ordinarie tjänster 2009, 2013 och 2014.

Förbjuden indirekt diskriminering är enligt jämställdhetslagen att personer försätts i olika ställning med stöd av ett förfaringssätt som ger sken av att vara neutrala avseende kön men som i praktiken kan missgynna personen på grund av hans eller hennes kön. Ett sådant förfarandet ska dock inte betraktas som diskriminering om förfarandet motiveras av ett godtagbart mål och medlen för att uppnå detta mål är befogade och nödvändiga.

Det avseende kön neutrala förfarandet i detta fall där man bland arbetstagare som varit i läroavtalsutbildning tillsatt ordinarie skolgångshandledare utan ett ansökningsförfarande, hade i praktiken lett till att mannen A som arbetat som skolgångshandledare på den aktuella skolan i flera år och avlagt yrkesexamen inom branschen inte hade haft samma möjlighet att få en ordinarie skolgångshandledartjänst som de kvinnor som fick ordinarie tjänster 2009, 2013 och 2014.

Det faktum att kommunen gett bildningsväsendet lov att låta läroavtalsutbildade arbetstagare övergå till ordinarie tjänst direkt utan ett ansökningsförfarande, ansågs vid bedömningen av ärendet ur diskrimineringssynpunkt inte vara ett godtagbart skäl till att inte erbjuda samma möjlighet också till en person som har haft flera visstidsanställningar i den aktuella kommunen och som redan avlagt yrkesexamen.

A hade arbetserfarenhet som skolgångshandledare och yrkesexamen för skolgångshandledare och hade fått mycket goda omdömen om sitt arbete. Jämställdhetsombudsmannen konstaterade att man i ärendet inte hade lagt fram något sådant godtagbart skäl som avses i jämställdhetslagen till varför A inte fick övergå till en ordinarie tjänst på motsvarande sätt som de läroavtalsutbildade kvinnorna. Jämställdhetsombudsmannen uppmanade kommunen att sluta med förfarandet för omvandlingen till ordinarie skolgångshandledare, som lett till att A upprepade gånger hade försatts i olika ställning än de kvinnor som fått ordinarie tjänster via läroavtalsutbildningen. 

 

04.04.2016