Jämställdhetsperspektivet måste stärkas i totalreformen av beredskapslagen (TAS/887/2025)

Jämställdhetsombudsmannen har gett ett utlåtande om förslaget till ny beredskapslag. Ombudsmannen anser att totalreformen av beredskapslagen är nödvändig och aktuell och förhåller sig positivt till de centrala lösningarna i reformen, i synnerhet bestämmelserna om tryggande av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna och om statsrådets uppföljningsskyldighet. Jämställdhetsombudsmannen anser dock att jämställdhetsperspektivet och bedömningen av könskonsekvenser behöver preciseras och stärkas i den fortsatta beredningen.

Bedömningen av könskonsekvenser måste fördjupas i den fortsatta beredningen

Bedömningen av könskonsekvenser har gjorts på en mycket generell nivå. Konsekvenserna har inte bedömts ens för de förslag till bestämmelser som medför olika faktiska konsekvenser för könen. Jämställdhetsombudsmannen anser att de konsekvenser av befogenheter som bedömts vara könsneutrala måste motiveras närmare och analyseras i enlighet med principerna för god bedömning av könskonsekvenser. 

I bedömningen har man inte heller utnyttjat inhemska forskningsrön om hur coronapandemin påverkade jämställdheten mellan könen. Utredningen Coronakrisens inverkan på jämställdheten i Finland (2022:46) som publicerats av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet visade bland annat att nedstängningsåtgärderna riktades till kvinnodominerade branscher och krisstöden till branscher där männen är i majoritet samt att pandemin ledde till ökat våld mot kvinnor i nära relationer. Det vore naturligt att styra beredningen av beredskapslagen utifrån de åtgärdsrekommendationer som meddelats baserat på dessa observationer, så att samma fel inte upprepas vid nästa kris. 
I konsekvensbedömningen saknas även helt den sårbarhet som drabbar könsmångfald under undantagsförhållanden.

Jämställdhetsombudsmannen rekommenderar att bedömningen av könskonsekvenser fördjupas väsentligt i den fortsatta beredningen av regeringens proposition. Vidare bör de könskonsekvenser som observerats också beaktas i motiveringen till de föreslagna bestämmelserna. Uppföljningen av verkställigheten av lagen (23 §) ska också omfatta en systematisk bedömning av könskonsekvenser.

Skyldigheterna enligt jämställdhetslagen gäller även under undantagsförhållanden

Jämställdhetsombudsmannen betonar att skyldigheterna enligt jämställdhetslagen, inklusive myndigheternas skyldighet att främja jämställdhet i all sin verksamhet samt diskrimineringsförbudet, även gäller under undantagsförhållanden. Detta bör uttryckligen fastställas i paragrafen om lagens syfte eller i bestämmelserna om principerna för användning av tilläggsbefogenheter. 

Riskerna för könsrelaterat våld måste identifieras i beredskapsplaneringen

Jämställdhetsombudsmannen anser att undantagsförhållanden och tillhörande åtgärder, såsom begränsning av rörligheten, evakueringar och tillfälliga inkvarteringsarrangemang, kan leda till ökat våld särskilt mot kvinnor och könsminoriteter. Förebyggandet av könsrelaterat våld bör inkluderas i beredskapsplaneringen och i anvisningarna om verkställighet av lagen i enlighet med de skyldigheter som Istanbulkonventionen ålägger. 

Ombudsmannen påminner om att Finlands gällande nationella handlingsprogram Kvinnor, fred och säkerhet (2023–2027) förpliktar till att beakta könsperspektivet även i den inhemska beredskapsplaneringen. Att beakta denna skyldighet i den fortsatta beredningen skulle stöda skyldigheten att främja jämställdhet.

 

Utfärdat 24.2.2026

02.03.2026