Jämställdhetsombudsmannen: Löneöppenhet är ett verktyg – jämställda löner är målet
Regeringen har i det nationella genomförandet av lönetransparensdirektivet i huvudsak valt miniminivån. Jämställdhetsombudsmannen bedömer regeringens proposition utifrån om lönediskrimineringen minskar och jämställda löner främjas i praktiken.
Regeringen har i dag överlämnat en proposition till riksdagen om genomförandet av lönetransparensdirektivet. Syftet med direktivet är inte öppenhet i sig. Syftet är att minska ogrundade löneskillnader, förebygga lönediskriminering och främja lika lön för kvinnor och män.
Jämställdhetsombudsmannen anser att lönetransparensdirektivet är en betydande jämställdhetsreform i arbetslivet. Huruvida reformen lyckas avgörs i sista hand av om lönejämställdheten förverkligas bättre än tidigare på arbetsplatserna.
– Löneöppenhet är ett verktyg. Jämställda löner är målet. Regeringens proposition ska bedömas utifrån om ogrundade löneskillnader minskar och om den nya regleringen förebygger lönediskriminering bättre än i dag, säger jämställdhetsombudsmannen Mia Spolander.
Jämställda löner är inte bara en fråga för arbetslivet. De påverkar människors försörjning under hela arbetskarriären, återspeglas i pensionerna och påverkar hur rättvist arbetslivet upplevs. Samtidigt stärker jämställda löner en fungerande arbetsmarknad, jämlika möjligheter för kompetenta arbetstagare och förtroendet för att personer som utför samma eller likvärdigt arbete behandlas jämlikt.
Regeringen har använt det nationella handlingsutrymme som direktivet tillåter i huvudsak i enlighet med miniminivån. Därför är det särskilt viktigt att bedöma om de valda lösningarna är tillräckliga för att minska lönediskriminering och främja lika lön i praktiken.
Kriterier för bedömningen av lönetransparensdirektivet
Regeringens proposition kan bedömas utifrån tre centrala frågor.
1. Minskar de ogrundade löneskillnaderna?
Hur väl lönetransparensdirektivet lyckas ska bedömas utifrån om de ogrundade löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskar och om principen om lika lön främjas i praktiken.
2. Blir det lättare att ingripa i lönediskriminering?
Målet med reformen är att göra lönediskriminering mer synlig än tidigare och att underlätta ingripanden mot den. Det väsentliga är om rättsskyddet stärks i praktiken.
3. Stöder myndighetssystemet främjandet av jämställda löner?
I regeringens proposition föreslås att jämställdhetsombudsmannen, utöver de nuvarande lagövervakningsuppgifterna, ska få nya uppgifter. Det är fråga om den mest omfattande enskilda förändringen av jämställdhetsombudsmannens uppgiftshelhet i myndighetens historia.
Jämställdhetsombudsmannen har redan under beredningen av regeringens proposition ansett att en del av de föreslagna nya uppgifterna till sin karaktär är sådana utvecklings-, analys- och informationsproduktionsuppgifter som inte hör till kärnuppgifterna för en oberoende lagövervakningsmyndighet. Konsekvenserna av en sådan uppgiftshelhet för lagövervakningens oberoende och funktion måste bedömas noggrant.
Samma oro har också lyfts fram av rådet för bedömning av lagstiftningen, enligt vilket det i propositionen delvis förblir oklart hur betydligt jämställdhetsombudsmannens uppgifter utvidgas från tillsyn till utveckling och om detta kan medföra risker för skötseln av lagövervakningsuppgiften.
Jämställdhetsombudsmannen lämnar en närmare bedömning av regeringens proposition under riksdagsbehandlingen.
Mer information: Jämställdhetsombudsmannens bedömning av genomförandet av lönetransparensdirektivet
09.07.2026
