Genomförande av direktivet om ändring av människohandelsdirektivet (TAS/687/2025)

Jämställdhetsombudsmannen gav ett utlåtande om justitieministeriets arbetsgrupps betänkande om det nationella genomförandet av direktivet om ändring av människohandelsdirektivet. I betänkandet föreslås ändringar i strafflagen och tillhörande lagar för att man ska kunna genomföra skyldigheterna i direktivet.

Ombudsmannen anser det vara motiverat att bestämmelsen om människohandel i kapitel 25 i strafflagen kompletteras så att det att föra någon in i surrogatmoderskap läggs till i förteckningen över syften med gärningen. Ändringen förtydligar regleringen och stärker den exakthet som den straffrättsliga legalitetsprincipen förutsätter. Utnyttjande i anslutning till surrogatarrangemang gäller i regel kvinnor och uttrycker könsrelaterade maktförhållanden, och därför är förändringen särskilt viktig med tanke på jämställdheten.

Ombudsmannen anser det också nödvändigt med en ny kriminalisering som gäller utnyttjande av en person som är föremål för människohandel. I den föreslagna regleringen utvidgas straffbarheten till att gälla situationer där tjänster som tillhandahålls av offer för människohandel används. Kriminaliseringen ska vara tydlig och effektiv så att den inte i själva verket uppmuntrar till okunskap och på så sätt upprätthåller den strukturella ojämlikheten. Ombudsmannen betonar behovet av fortsatt beredning särskilt för att förtydliga tolkningen av den nya kriminaliseringen.

Ombudsmannen understöder den föreslagna utvidgningen av straffansvaret för juridiska personer, vilket är nödvändigt särskilt i bekämpningen av tvångsarbete och annat arbetsrelaterat utnyttjande.

Könskonsekvenser och myndigheternas kompetens

Jämställdhetsombudsmannen betonar betydelsen av att bedöma och följa upp könskonsekvenserna samt myndigheternas utbildningsbehov vid verkställandet av den nya regleringen. Olika former av människohandel är könsrelaterade: kvinnor utsätts ofta för sexuellt utnyttjande och tvångsarbete inom omsorgsbranschen, män för tvångsarbete inom bygg- och restaurangbranschen.

Identifiering av offer och stödtjänster

Ombudsmannen fäster uppmärksamhet vid skyldigheterna att identifiera och stödja offren. De nuvarande mekanismerna tryggar inte i tillräcklig utsträckning jämlik tillgång till tjänster och de regionala skillnaderna är betydande. Hjälpsystemets resurser är otillräckliga, vilket äventyrar offrens faktiska tillgång till hjälp.

Resurser som krävs för att bekämpa människohandel

Även om man i betänkandet identifierar resursbehov föreslås ingen tilläggsfinansiering. Jämställdhetsombudsmannen betonar att bekämpningen av människohandel och utredningen av brott förutsätter tillräckliga resurser. Utan dem förblir allvarliga brott dolda. 

Människohandel som fenomen

Människohandel är ett allvarligt fenomen som i hög grad förekommer som dold brottslighet. År 2024 identifierades 1 331 offer i hjälpsystemet för offer för människohandel, av vilka största delen hade utsatts för tvångsarbete. Cirka en femtedel av de nya klienterna var offer för sexuellt utnyttjande. De som identifierats som offer är dock endast toppen av isberget, eftersom en stor del av människohandeln inte kommer till myndigheternas kännedom. Människohandel berör olika kön på olika sätt och är ofta förknippad med en sårbar ställning, vilket framhäver betydelsen av könsmedveten reglering och könsmedvetna tjänster.

(utfärdad 17.11.2025)
 

04.12.2025