Hoppa till innehåll

Flickornas välbefinnande kräver särskild uppmärksamhet

Kaksi tyttöä seisoo puistossa sateenvarjon alla. Toinen tytöistä hymyilee iloisesti.

Flickornas välbefinnande har på 2010-talet utvecklats i en oroande riktning. Jämställdhetsombudsmannen och barnombudsmannen fäster vikt vid flickornas situation. Den färska enkäten Hälsa i skolan visar att flickornas upplevda välbefinnande har minskat under senare år. Diskriminering och våld som riktas mot flickor ska stoppas så tidigt som möjligt, och flickorna ska erbjudas mer stöd.

Kraven ökar ångesten bland flickor

Budskap som förmedlats till barnombudsmannen av flera undersökningar som under senare tid publicerats samt möten mellan yrkespersoner, föräldrar och unga är att flickornas upplevda ångest och utmattning har ökat. Enkäten Hälsa i skolan visar att under de senaste två åren har flickor i olika åldrar upplevt sitt liv som mindre meningsfullt. När var femte flicka var mycket nöjd med sitt liv år 2017, känner nu endast var åttonde flicka likadant. Pojkarna är lika nöjda med sitt liv som tidigare. Vid mätningarna både år 2021 och år 2017 har var tredje pojke berättat att de är mycket nöjda med sitt liv.

Flickornas upplevda utmattning och ångest har ökat, likaså flickornas oro över sin egen sinnesstämning. En tredjedel av flickorna berättar om måttlig eller svår ångest, och över hälften av flickorna har varit oroliga över sin egen sinnesstämning. Samtidigt har pressen vad gäller studieframgången, utseendet och fritidsintressena ökar och de sociala relationerna upplösts. Var fjärde flicka berättar om ensamhet.

– Vi ska ta flickornas situation på allvar. Kraven på flickorna ska luckras upp och vi måste se till att flickorna har sådana pålitliga personer runt dig som kan hjälpa dem att orka. Varje barn måste få bli accepterat och älskat såsom hon eller han är – med alla sina brister, påminner barnombudsmannen Elina Pekkarinen.

Otrygg uppväxtmiljö ökar flickornas svåra upplevelser

Globalt sett blir flickorna föremål för olika allvarliga brott såsom människohandel och våldtäkter. Skolhälsoenkäterna har visat att det även i Finland finns flera olika faktorer i flickornas uppväxtmiljö som försvagar tryggheten. Flickorna upplever psykisk och fysisk våld av vuxna som ska ta hand om dem oftare än pojkarna – och de blir också vittnen till våld mellan familjemedlemmarna i hemmet oftare än pojkarna.

Enligt barnofferundersökningarna minskade upplevda sexuella trakasserier under en längre tid sedan 1980-talet, tills de enligt enkäten Hälsa i skolan ökade igen mellan åren 2019 och 2021.Nu berättar så många som hälften av flickorna att de har blivit utsatta för störande sexuella inviter eller trakasserier under det senaste året. Nästan var femte flicka har upplevt sexuella övergrepp. Sexuella trakasserier mot flickor har förekommit särskilt på webben, men även i offentliga utrymmen.

– Debatten om sexuella trakasserier har ökat under de senaste fyra åren efter Me too-rörelsen. Resultaten av enkäten Hälsa i skolan visar att man nu vågar berätta om det som man upplevt. Så här omfattande trakasserier påverkar ofrånkomligen barn och ungas utveckling och självbild. Vi måste helt enkelt få stopp på trakasserierna, kräver jämställdhetsombudsmannen Jukka Maarianvaara.

Ingripande i sexuella övergrepp som riktas mot barn förutsätter att såväl föräldrarna, yrkespersonerna som myndigheterna erkänner att problemet existerar. Resurserna för utredning av brott och till rättsväsendet måste ökas. Det allra viktigaste är dock att förebygga brott. Sexualundervisning som påbörjas tidigt, ingripande i alla trakasserier och identifiering av potentiella förövare och gärningssituationer kan man effektivt förebygga sexuella övergrepp.

– Att testa gränserna är en del av en ung persons utveckling. Andra människor ska stärka dessa gränser genom att respektera dem. Ett offer bär aldrig ansvaret för sexuella trakasserier eller sexuella övergrepp, utan ansvaret ligger hos förövaren, påminner Pekkarinen.

Särskilda satsningar behövs för stöd för flickor

Kön och ålder gör flickorna dubbelt marginaliserade och föremål för multipel diskriminering. Upplevelser om diskriminering blir vanligare i tonåren, varför diskriminering och våld mot flickor måste stoppas i tid. FN:s kommitté för barnets rättigheter och kommittén för avskaffande av diskriminering av kvinnor (CEDAW-kommittén) publicerade för två år sedan ett ställningstagande där de kräver avskaffande av diskriminering av flickor. Kommittéerna rekommenderar åtgärder mot diskriminering i olika länder och att synpunkterna av flickor i olika åldrar utreds i samband med planeringen av dessa åtgärder.

Även i Finland är det nödvändigt att inleda program till stöd av flickor och satsa på en trygg uppväxtmiljö för flickor. OECD:s färska SSES-undersökning visar att skillnaden mellan flickor och pojkar särskilt vad gäller energinivån och inlärningsförmågan är större i Finland än i andra länder som undersökts.

– Vi kan ha vaggats in i de positiva faktorerna i flickornas liv. Den genomsnittligt goda skolframgången av flickor och debatten om marginaliseringen av pojkarna kan ha skymt de utmaningar som flickorna möter. Om man inte ingriper i flickornas upplevda otrygghet och utmattning i tid kan problemen förvärras när man uppnår studie- och arbetsåldern, funderar Maarianvaara.

Särskilda utredningar har visat att välbefinnandet av barn som tillhör könsminoriteter är klart svagare jämfört med andra. Flera problem utgör ett allvarligt hot också för pojkar.

– Satsningar behövs också för välbefinnandet av pojkar och transkönade barn. Idag på internationella flickdagen vill vi understryka att en miljö som är bra och trygg för flickor är bra och trygg för alla barn och unga, betonar Pekkarinen.

11.10.2021