Den ekonomiska politiken behöver könsmedveten budgetering (RP 99/2025 rd; TAS/665/2025, utfärdat den 15 oktober 2025)
Jämställdhetsombudsmannens utlåtande om statsbudgeten för 2026
Jämställdhetsombudsmannen hördes den 15 oktober 2025 i riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott om statsbudgeten för nästa år. Ombudsmannen betonade i sitt utlåtande betydelsen av könsmedveten budgetering för den ekonomiska politiken samt de resurser som behövs för jämställdhetsombudsmannens tillsynsarbete.
Varför behövs könsmedveten budgetering?
En könsmedveten budgetering gör den ekonomiska politiken mer rättvis. Med hjälp av den kan man identifiera hur till exempel sysselsättningsåtgärder eller förändringar i arbetslöshets- eller utkomstskyddet påverkar kvinnor och män. Den synliggör också hur olika politiska åtgärder riktar sig till olika kön och hur de påverkar jämställdheten mellan könen.
Sysselsättningsläget för kvinnor och män skiljer sig från varandra, eftersom kvinnor och män arbetar inom olika branscher och i olika uppgifter. Konjunkturerna påverkar branscherna på olika sätt, vilket kan återspeglas i antalet arbetslösa kvinnor och män. Kvinnors och mäns ekonomiska ställning är också olika. Detta syns till exempel i den genomsnittliga löneskillnaden mellan kvinnor och män eller i de disponibla inkomsterna.
Hur kan man utveckla könsmedveten budgetering?
Könsmedveten budgetering är ett internationellt uppskattat verktyg för att främja jämställdhet. Internationella exempel visar att man genom könsmedveten budgetering kan öka budgetbeslutens genomslagskraft och öka transparensen i förvaltningen.
Med följande åtgärder kan man främja könsmedveten budgetering:
1) Jämställdhetssammandragen i budgeten inkluderas för att bli de mest täckande bedömningarna av könskonsekvenser. Detta förutsätter att finansministeriet ger tydliga anvisningar om hur sammandragen ska göras för att förbättra kvaliteten på dem. Som stöd för utvecklingen av bedömningen av könskonsekvenser tillsätter man en arbetsgrupp där förutom experter och forskare som är insatta i ekonomi- och konsekvensbedömningar även jämställdhetsexperter är representerade.
2) Jämställdhetsmålen ingår i budgeten förtydligas. En lyckad könsmedveten budgetering stöds av tydligt fastställda nationella och förvaltningsområdesspecifika jämställdhetsmål, mot vilka man kan göra en bedömning av könskonsekvenserna. Den arbetsgrupp som nämns i föregående punkt kan vid behov också lägga fram ett förslag om hur de nationella jämställdhetsmålen kan kopplas till exempelvis regeringens jämställdhetsprogram vid sidan av budgeten.
3) Tillgången till könsspecifikt indelad statistik, data och effektivitetsinformation förbättras. Med hjälp av sådan information kan man bedöma hur till exempel beskattning, förmåner och tjänster påverkar olika kön. Utnyttjandet av olika jämställdhetsuppgifter, liksom även användningen och tillgången till statistikpublikationer och mikrosimuleringsmaterial, bör även i övrigt förbättras på alla förvaltningsnivåer. Det vore också viktigt att få allmän tillgång till information enligt kön, eftersom den förbättrar transparensen i förvaltningen och främjar allokeringen av resurser på det sätt som bäst främjar jämställdheten.
Jämställdhetsombudsmannen behöver mer resurser
Vid hörandet framförde jämställdhetsombudsmannen allvarlig oro över ombudsmannens resurssituation.
I budgetpropositionen för 2026 föreslår man att jämställdhetsombudsmannens anslag hålls på samma nivå som 2025. I den har man inte beaktat den betydande ökning av uppgifter som de pågående lagändringarna medför.
Jämställdhetsombudsmannen utses till det tillsynsorgan som förutsätts i direktivet om lönetransparens (EU) 2023/970. Jämställdhetsombudsmannen får därmed flera nya uppgifter. Jämställdhetsombudsmannen kommer vid sidan av marknadstillsynsmyndigheterna att vara en myndighet som övervakar EU:s förordning om artificiell intelligens, som verkställs stegvis. Även i och med verkställandet av EU:s direktiv om likabehandlingsorgan (EU) 2024/1499 och (EU) 2024/1500 får jämställdhetsombudsmannen nya uppgifter.
Direktivet om lönetransparens och andra lagändringar innebär helt nya lagövervakningsuppgifter för jämställdhetsombudsmannen. Det ökar också avsevärt efterfrågan på handlednings- och rådgivningstjänster.
Situationen är ohållbar, eftersom jämställdhetsombudsmannen länge har lidit av resursbrist. Till exempel i fjol tog ombudsmannen emot 1 322 kontakter. Antalet kontakter har fortsatt att öka 2025. Jämfört med 2020 har antalet kontakter ökat med cirka 55 procent.
Det har uppstått en tydlig klyfta mellan jämställdhetsombudsmannens uppgifter och resurser, vilket äventyrar hjälpen till en person som upplevt diskriminering på ett effektivt och för den som tagit kontakt mest ändamålsenligt sätt. Detta är inte hållbart ur ett rättsstatligt perspektiv. Lagövervakningen kräver tillräckliga resurser för att fungera.
Om jämställdhetsombudsmannen inte anvisas tillräckliga tilläggsresurser äventyras jämställdhetsombudsmannens förmåga att utföra sina lagstadgade uppgifter.
Utlåtandet kan läsas i sin helhet som bilaga (pdf på finska).
16.10.2025
