Årsberättelse 2025: Tillräckliga resurser för lagövervakningen måste säkerställas
Antalet gånger som jämställdhetsombudsmannen kontaktas har ökat med cirka 60 % sedan 2020. Ärendena som kommer till jämställdhetsombudsmannen visar att diskriminering på grund av kön, könsuttryck och könsidentitet är ett utbrett, återkommande och delvis strukturellt fenomen i Finland. Diskriminering är inte ett marginellt fenomen, utan berör alla delområden i samhällslivet.
År 2025 kontaktades jämställdhetsombudsmannen ett rekordstort antal gånger, sammanlagt 1 338 gånger. År 2025 gällde största delen av kundernas ärenden, över 75 %, diskriminering i arbetslivet. Närmare 65 % av ärendena som gällde diskriminering i arbetslivet handlade om diskriminering på grund av graviditet eller familjeledigheter. En stor del, nästan 60 %, av fallen med misstanke om lönediskriminering gällde situationer där en person misstänkte diskriminering i fråga om lönen eller förmåner, såsom resultatpremier, på grund av graviditet eller familjeledighet.
Under berättelseåret 2025 låg tyngdpunkten i jämställdhetsombudsmannens verksamhet på rättslig bedömning av enskilda personers diskrimineringssituationer och stöd till offer för diskriminering för att deras rättigheter ska tillgodoses. I enlighet med denna tyngdpunkt riktades en betydande del av ombudsmannens resurser till utredning och rättslig bedömning av diskrimineringssituationer samt till att ge anvisningar och råd till personer som misstänker diskriminering.
Resursbristen försvagar rättsliga ställningen hos diskrimineringsoffer
Jämställdhetsombudsmannens resurser har inte ökat trots att antalet ärenden har ökat. Resursbristen påverkar ombudsmannens möjligheter att trygga individens rättsskydd i diskrimineringssituationer som anknyter till jämställdshetslagen.
Det kan inte vara offrets ansvar att ingripa i diskriminering. Den som utsatts för diskriminering har ofta inte förutsättningar och kompetens att identifiera juridiskt betydelsefull diskriminering, söka hjälp eller bära riskerna i anslutning till detta, såsom arbetsgivarens repressalier, en försämrad ställning eller en lång rättsprocess. Denna utgångspunkt försvagar det faktiska rättsskyddet och försätter särskilt utsatta personer i en oskälig ställning. Ett effektivt förebyggande av diskriminering förutsätter därför oberoende myndighetstillsyn med tillräckliga resurser för att ingripandet i diskrimineringen inte ska vara beroende av individens förmåga att bära risker.
Oberoendet i övervakningen av jämställdhetslagen måste säkerställas
År 2025 lämnade jämställdhetsombudsmannen många utlåtanden till riksdagen och andra myndigheter och hördes av utskotten om lagprojektens konsekvenser för jämställdheten. Ombudsmannen påminde om lagstiftarens skyldighet att främja jämställdhet och ansåg att man bör avstå från lagstiftningsändringar som ökar risken för diskriminering.
I slutet av 2025 begärde statsrådet utlåtanden om flera regeringspropositioner som gäller ändring av jämställdhetslagen. En del av de föreslagna ändringarna gäller genomförande av EU-lagstiftning, såsom lönetransparensdirektivet och direktiven om jämställdhetsorgan. I och med lagändringarna föreslås nya uppgifter för jämställdhetsombudsmannen. Jämställdhetsombudsmannen anser att alla de nya uppgifterna inte stärker jämställdhetsombudsmannens roll som en oberoende och självständig lagövervakare och att lagövervakningens oberoende bör säkerställas.
04.03.2026
