Granskning av löner och lönesystem

Vad menas med lön i lönekartläggningen?

I kartläggningen bedöms de totala lönerna. När lönen består av olika delar ingår alla lönedelar i den lön som granskas, både grundlönen och olika lönetillägg. Även naturaförmåner som räknas som lön ingår i begreppet "lön".

Löneförmånerna räknas med i lönen då lönerna kartläggs, oberoende av vad utbetalningen grundar sig på, såsom ett arbets- eller tjänstekollektivavtal eller ett arbetsavtal. Det kan också vara fråga om en löneförmån som arbetsgivaren ensidigt har fastställt, såsom en resultatpremie.

Hur införs lönerna i en lönekartläggning?

I lönekartläggningen antecknar man medellönen för männen och för kvinnorna som ingår i varje grupp som granskas. Det här kan anges antingen i euro eller också kan medeltalet av kvinnornas löner anges i procentuellt förhållande till medeltalet av männens löner. Båda uppgifterna kan göra det lättare att bilda sig en helhetsuppfattning om lönesättningen för kvinnor och män.

Det kan vara nyttigt att även granska andra statistiska nyckeltal i en lönekartläggning, såsom medianen för medellönen. Likaså kan den lägsta och högsta lönen för en arbetstagargrupp anges, för att se om förklaringen till löneskillnaderna kan vara en enskild avvikelse.

Löneuppgifterna ska införas i lönekartläggningen så att ingen enskild anställds löneuppgifter framgår. Det kan förutsätta att någon grupp slås samman med en annan grupp som utför så likvärdigt arbete som möjligt.

Införs lönerna som helhetslöner eller som olika lönedelar?

Enligt jämställdhetslagen kan lönerna anges i lönekartläggningen antingen som helhetslöner, där alla lönedelar ingår, eller så kan alla lönedelar anges skilt. Jämställdhetslagen förutsätter att alla lönedelar är icke-diskriminerande i sig. Ingen lönedel får alltså vara diskriminerande.

Jämställdhetslagen förutsätter att om det på arbetsplatsen tillämpas ett lönesystem där lönen består av lönedelar, granskas de viktigaste lönedelarna för att utreda orsakerna till de löneskillnader som framkommit. Jämställdhetsombudsmannen rekommenderar att lönerna i mån av möjlighet beskrivs i lönedelar redan när lönekartläggningen görs upp. Det här skulle göra det lättare att garantera att inga ogrundade löneskillnader uppstår på arbetsplatsen. Det skulle också vara praktiskt eftersom man då inte är tvungen att samla in mer detaljerade uppgifter om lönedelarna, senare när man bedömer orsakerna till eventuella löneskillnader.

Uppmärksamhet även vid lönesystemen

I samband med lönekartläggningen skulle det också vara bra att bedöma lönesystemet eller lönesystemen som används.

Man kan till exempel granska:

• om kriterierna för fastställande av den uppgiftsrelaterade lönen objektivt sett garanterar samma lön för likvärdigt arbete
• om kriterierna för individuella lönedelar är icke-diskriminerande
• vilka löneförmåner som betalas till grupper med kvinnlig och manlig majoritet och om man i lönesättningen för varje grupp jämlikt beaktar till exempel skadliga omständigheter och vilka naturaförmåner olika arbetstagargrupper får
• vilka konsekvenser kriterierna för utbetalning av resultatpremier har för personer som är graviditetslediga och på andra familjeledigheter.