Utlåtande till riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott om statsrådets utredning om Finlands viktigaste mål för EU-valperioden 2024–2029

Jämställdhetsombudsmannen besvarade begäran om utlåtande om jämställdhet mellan könen utifrån det perspektivet för sin behörighet.

Jämställdhetsombudsmannen anser att det är viktigt att främjandet av jämställdheten har lyfts fram som Finlands viktigaste mål på EU-nivå. Till de viktigaste målen hör att Finland på lång sikt ska främja jämställdheten mellan könen i EU.

Jämställdhetsombudsmannen har i sin berättelse till riksdagen (B 1/2022 rd) lyft fram att EU:s medlemsländer verkar vara allt mer splittrade i fråga om kvinnors rättigheter, jämställdhet och sexuella minoriteters och könsminoriteters rättigheter. Det är inte självklart att jämställdheten utvecklas i en positiv riktning varken i Europeiska unionen eller i de enskilda medlemsländerna.

Det är viktigt att de medlemsländer som förhåller sig positivt till att främja jämställdheten stöds i jämställdhetsutvecklingen. Jämställdhetsombudsmannen håller med om de viktigaste målen i det avseende att det är viktigt att Finland även i fortsättningen hör till den grupp av medlemsländer som främjar jämställdhet på lång sikt. 

Ur en synvinkel förhåller sig ändå jämställdhetsombudsmannen kritiskt till beskrivningen av de viktigaste målen, enligt vilken Finlands mål är en mindre EU-förordning. Jämställdhetsombudsmannen påminner om EU-förordningars betydelse för att främja jämställdhet, icke-diskriminering och mänskliga rättigheter. Jämställdhetsombudsmannen påpekar att diskrimineringsskyddet som i Finlands jämställdhetslag har utvidgats till att omfatta kön och i synnerhet könsidentitet och könsuttryck i stor utsträckning grundar sig på EU:s förordningar. Jämställdhetslagen från 1986 har till betydande delar reviderats efter EU-medlemskapet utifrån EU:s regelverk. Det här vittnar om EU-lagstiftningens särskilt viktiga ställning när det gäller att trygga och främja de mänskliga rättigheterna också i Finland.

Jämställdhetsombudsmannen betonar att vår grundlag förutsätter effektivitet av de åtgärder som syftar till att främja förverkligandet av förbudet mot könsdiskriminering i enlighet med 6 § i grundlagen, eftersom det allmänna är skyldigt att säkerställa att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses (22 § i grundlagen). Att främja jämställdhet genom effektiv och fungerande europeisk lagstiftning är alltså inte enbart motiverat med tanke på de mänskliga rättigheterna, utan också de offentliga myndigheternas skyldighet.

Jämställdhetsombudsmannen ifrågasätter utgångspunkten för utredningen, som ställer konkurrenskraften och EU-lagstiftningen mot varandra. Jämställdhetsombudsmannen påminner om att jämställdhet också är en konkurrensfråga. Utredningen efterlyser en bättre och tydligare EU-lagstiftning som förbättrar rättssäkerheten och som på ett ambitiöst sätt främjar jämställdhet, en sådan kunde gynna finländska företag ute i världen. I Finland kan främjandet av jämställdhet bryta diskriminerande praxis som kan utgöra ett hinder inom olika branscher när det gäller att attrahera och bibehålla utbildad arbetskraft.

Alla de huvudsakliga prioriteringar för Finland som nämns i utredningen för EU:s strategiska agenda och den kommande kommissionens program – att stärka Europas strategiska konkurrenskraft, förbättra den övergripande säkerheten i Europa och främja möjligheterna till en ren omställning, bioekonomi och cirkulär ekonomi – har jämställdhetsdimensioner som det är viktigt att beakta redan i beredningen av beslutsfattandet.

13.03.2024