Utlåtande om regeringens proposition om ändring av vissa socialskyddslagar (RP 75/2023 rd) (TAS 682/2023, utfärdat 7.11.2023)
Jämställdhetsombudsmannen har hörts skriftligen av riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott 8.11.2023 om indexjustering åren 2024–2027 av vissa förmåner och belopp som är bundna vid folkpensionsindex och levnadskostnadsindex samt om ändring av 7 § i barnbidragslagen.
I sitt utlåtande till utskottet bedömde jämställdhetsombudsmannen regeringens proposition ur perspektivet för jämställdhet mellan könen i enlighet med ombudsmannens behörighet.
Frysningen av indexjusteringar
Jämställdhetsombudsmannen betonar att frysningar av indexjusteringar i själva verket är nedskärningar i försörjningen av de personer som erhåller dessa förmåner. Dessa nedskärningar fördelas särskilt ojämnt mellan könen.
Föräldrapenningens minimibelopp i enlighet med sjukförsäkringslagen betalas klart oftare till kvinnor än till män. Enligt propositionen var 84 procent av mottagarna av föräldradagpenningens minimibelopp år 2022 kvinnor, medan 14 procent var män. Därtill ska det beaktas att kvinnornas perioder med föräldradagpenning i genomsnitt är längre, med andra ord betalas förmånen till dem längre än till män. Till denna del har propositionen tydliga konsekvenser för kvinnornas ekonomiska ställning.
Allmänt bostadsbidrag och bostadsbidrag för pensionstagare betalas oftare till kvinnor än till män. Enligt propositionen är ensamförsörjare (alltså huvudsakligen kvinnor) den näst största grupp som fick bostadsbidrag. Frysningen av beloppet av bostadsbidraget har direkta konsekvenser till deras levnadsstandard. Mottagande av allmänt bostadsbidrag är också ofta förenat med övriga ovan nämnda förmåner. I familjer med en förälder är det ännu vanligare än genomsnittet att familjen får flera förmåner samtidigt.
Jämställdhetsombudsmannen betonar att i samband med frysningen av indexhöjningarna ska man beakta i synnerhet de kumulerande konsekvenserna av avgörandena. Ombudsmannen vill också påpeka att man inte bör försöka kompensera propositionens konsekvenser som försvagar jämställdheten med utkomstskydd.
7 § i barnbidragslagen
Enligt Folkpensionsanstaltens bedömning ökar indexfrysningen antalet barn som bor i familjer med låga inkomster med 2,8 procent. I synnerhet familjer med små barn, familjer med flera barn och familjer med en förälder konstateras befinna sig i riskzonen för fattigdom. Det föreslås att sänkningen av den reella nivån på de primära förmånerna kompenseras med höjningar av barnbidraget.
Jämställdhetsombudsmannen anser att de föreslagna ändringarna i sig är värda att stödjas. I propositionen konstateras att barnbidrag betalas oftare till mödrar än till fäder, och mottagarna av ensamförsörjartillägget till barnbidrag är i huvudsak kvinnor. Följaktligen kan de föreslagna höjningarna av barnbidraget anses rikta sig oftare till kvinnor, och propositionen kan således anses förbättra kvinnornas ställning.
Jämställdhetsombudsmannen konstaterar dock att propositionen också förknippas med faktorer som för sin del försvagar betydelsen av höjningarna av dessa förmåner. Höjningarna av barnbidraget bör kompensera för de ökade utgifter som anknyter till försörjning av barn. Höjningarna bör inte kompensera för övriga nedskärningar.
Enligt sakkunniga kommer de föreslagna frysningarna av indexjusteringarna att öka antalet personer som får utkomststöd. De föreslagna höjningarna av barnbidraget ökar inte inkomsterna av familjer med de lägsta inkomsterna, eftersom barnbidraget beaktas som inkomst vid beräkningen av utkomststödet. I propositionen konstateras att höjningen av barnbidraget för barn under tre år till mottagarna av stöd för hemvård av barn ska beaktas i samverkan av indexfrysningen. Den faktiska inverkan av 7 § i barnbidragslagen till exempel på ställningen av kvinnliga ensamförsörjare med mycket låga inkomster kan dock bli utan betydelse om hushållet samtidigt också erhåller utkomststöd.
Det ska dessutom beaktas att frysningarna av indexhöjningar i enlighet med regeringens proposition, inklusive bland annat indexfrysningen av föräldradagpenningens minimibelopp och stöd för barnvård, samtidigt påverkar i synnerhet förmåner som betalas till kvinnor negativt.
Även om höjningar av barnbidraget till barnfamiljer med högst risk för fattigdom är en åtgärd i rätt riktning har det inte framhållits att detta i verkligheten skulle kunna kompensera för nedskärningarna eller förbättra kvinnornas ställning.
Lagstiftarens skyldighet att främja jämställdhet
Jämställdhetsombudsmannen påpekar att jämställdhetslagen förpliktigar myndigheter att på ett målinriktat sätt främja jämställdheten. Denna skyldighet gäller även lagstiftare.
Vid ändringar i sociala förmåner bör en omfattande bedömning av samverkningarna genomföras, inklusive bedömning av könskonsekvenserna, för att oförutsedda och orimliga konsekvenser ska kunna undvikas. Konsekvensbedömningen bör omfatta såväl direkta som eventuella indirekta könskonsekvenser. Konsekvenserna för olika människogrupper på längre sikt bör också beaktas.
Bedömningen av könskonsekvenserna i RP 75/2023 är väldigt begränsad. Att enbart räkna upp hur förmånerna riktas till de olika könen kan inte ses som en omfattande bedömning av könskonsekvenserna till stöd av beslutsfattandet. Vid bedömningen av könskonsekvenserna bör man beakta hur de föreslagna ändringarna i själva verket påverkar jämställdheten.
Jämställdhetsombudsmannen vill påminna om att stora ändringar som genomförs samtidigt och som riktas till samma förmåner vid olika tiden innebär flera risker ur perspektivet för de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Konsekvenserna av de föreslagna ändringarna samverkar starkt med varandra, vilket kan ha betydande konsekvenser för jämställdheten mellan könen.
De kumulerande konsekvenserna bör bedömas för olika människogrupper. Bedömningen av de kumulativa konsekvenserna har betydelse för bedömningen av huruvida propositionen är förenlig med grundlagen om sparåtgärderna anhopas tydligt hos vissa hushåll. Jämställdhetsombudsmannen hoppas att man tar hänsyn till att det ansågs i så gott som all respons om propositionen att bedömningarna av propositionens konsekvenser är bristfälliga. Bedömningen av samverkningarna av de nedskärningar av förmånerna som genomförs med stöd av regeringens propositioner var särskilt bristfällig.
Jämställdhetsombudsmannen föreslår att riksdagen åtminstone kompletterar lagförslaget med en plan för efterhandsbedömning som omfattar i synnerhet en bedömning av könskonsekvenserna och tillräckliga resurser för att genomföra efterhandsbedömningen.
Jämställdhetsombudsmannens utlåtande finns bifogat i sin helhet (på finska).
09.11.2023
