Verkställandet av Istanbulkonventionen förutsätter tillräckliga resurser och könsmedvetna åtgärder (VN/27993/2024; TAS/445/2025, utfärdat 14.8.2025)

Jämställdhetsombudsmannen har gett ett utlåtande om utkastet till genomförandeplan för Istanbulkonventionen 2026–2033. Planen är ett centralt verktyg med vilket Finland fullgör sina skyldigheter att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor samt våld i hemmet, skydda offren och säkerställa att det straffrättsliga ansvaret förverkligas.

Jämställdhetsombudsmannen anser att planen till många delar går i rätt riktning, men planens ambitionsnivå begränsas av otillräckliga resurser, brister i konsekvensbedömningen ur ett jämställdhetsperspektiv samt av att åtgärder och indikatorer inte är tillräckligt specifika. Utan tillräcklig och permanent finansiering kan Finland inte uppfylla skyldigheterna enligt Istanbulkonventionen eller EU:s direktiv om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet.

Jämställdhetsombudsmannen delar diskrimineringsombudsmannens oro över att åtgärderna mot våld mot kvinnor fortfarande genomförs på ett alltför begränsat sätt i stället för ett övergripande tillvägagångssätt. Ingen myndighet koordinerar eller bedömer arbetet mot våld som helhet. Detta försvårar uppbyggnaden av en övergripande och konsekvent politik på det sätt som förutsätts i Istanbulkonventionen. Bekämpningen av våld förutsätter en enhetlig helhetsbild där de nationella, EU- och folkrättsliga förpliktelserna samordnas och verkställandet följs upp systematiskt.

Ombudsmannen betonar att man vid verkställandet ska beakta könsspecifika konsekvenser och undvika ett skenbart neutralt förhållningssätt som de facto kan åsidosätta kvinnors och könsminoriteters behov. Åtgärderna ska bli en del av de permanenta strukturerna, såsom lagstiftningen och myndigheternas verksamhetsmodeller, och en långsiktig finansiering ska tryggas för arbetet.

Behoven av att revidera strafflagen och riskbedömningen

Jämställdhetsombudsmannen betonar att man i bekämpningen av våld mot kvinnor måste effektivisera genomförandet av straffansvaret och bedöma strafflagen som en helhet ur ett könsperspektiv i stället för enskilda förändringar. Lagstiftningen borde också bättre identifiera särdragen för våld i nära relationer. Det nära förhållandet mellan offret och gärningsmannen bör öka brottets klandervärdhet i bedömningen av brottet och utmätningen av straff.

Jämställdhetsombudsmannen anser att det är nödvändigt att myndigheterna åläggs att göra en systematisk och könsmedveten riskbedömning i alla fall av våld i nära relationer och inom familjen. Detta skulle uppfylla kraven i Istanbulkonventionen och direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer samt stärka offrets rättsskydd. Brister i riskbedömningen kan i värsta fall kosta människoliv. 

Uppföljning och datainsamling

Det är också viktigt att säkerställa att jämställdheten mellan könen är en genuint genomgående princip vid alla åtgärder och att genomförandet följs upp systematiskt. Detta förutsätter konkreta indikatorer, systematisk datainsamling och rapportering enligt kön. Dessutom måste man satsa betydligt mer än det nuvarande planutkastet möjliggör på att utbilda myndigheter, riskbedömning och stöd till offren.

Utlåtandet kan läsas i sin helhet som bilaga (pdf på finska).
 

28.08.2025