Utlåtande till riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott om diskrimineringsombudsmannens berättelse till riksdagen 2022 (B 7/2022 rd) (TAS 270/2022)
Jämställdhetsombudsmannen hördes 2.6.2022 av riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott om diskrimineringsombudsmannens berättelse till riksdagen 2022. Jämställdhetsombudsmannen har gett utskottet även ett skriftligt utlåtande, i vilket ombudsmannen betonat följande omständigheter:
Delreform av diskrimineringslagen
Att förbättra rättsskyddet för diskrimineringsoffer
Jämställdhetsombudsmannen betonar i sin berättelse till riksdagen behovet av att stärka rättsskyddet för diskrimineringsoffer i den delreform av diskrimineringslagen som är anhängig vid justitieministeriet.
Även jämställdhetsombudsmannen anser att det är viktigt att förbättra rättsställningen för diskrimineringsoffer. Jämställdhetsombudsmannen har behandlat ställningen för offer för könsdiskriminering och utvecklingsbehoven av rättsskyddet i sin egen berättelse till riksdagen.
Jämställdhetsombudsmannen anser det vara viktigt att jämställdhets- och diskrimineringslagens påföljdssystem samt rättsskyddsfrågor granskas även parallellt i stället för att utveckla dem separat.
Intersektionell diskriminering
Särskild uppmärksamhet bör fästas vid frågor som rör intersektionell diskriminering, på vilka för närvarande endast diskrimineringslagen tillämpas, även om ett element i den intersektionella diskrimineringen skulle vara kön, könsidentitet eller könsuttryck. Detta innebär en betydande begränsning i jämställdhetsombudsmannens möjligheter både vid tillsynen av diskrimineringssituationer och vid främjandet av jämställdhet. Jämställdhetsombudsmannen anser det också vara viktigt att jämställdhetsombudsmannen skulle ha befogenhet i sådana situationer med intersektionell diskriminering där kön är en faktor som påverkar.
Beträffande diskriminerings- och jämställdhetsnämnden samt gottgörelser
I utkastet till proposition, som gäller diskrimineringslagen, föreslås det att diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ska kunna förordna att gottgörelse betalas vid andra än arbetslivsrelaterade ärenden. Jämställdhetsombudsmannen anser att förslaget som sådant är värt att stödjas, eftersom ett nämndeförfarande skulle göra tröskeln att kräva gottgörelse lägre och avlägsna risken för kostnader. Detta skulle främja offrets rättsskydd. Frågan behöver dock utredas och bedömas ytterligare.
Jämställdhetsombudsmannen har i sin egen berättelse till riksdagen föreslagit att det ska utredas hur nämnden kan utvecklas från ett övervakningsorgan av lagen till ett rättsskyddsorgan med låg tröskel. Jämställdhetsombudsmannen har ansett det vara viktigt att det i samband med detta också ska granskas en individs rätt att inleda ett ärende vid nämnden även i frågor gällande jämställdhet samt hur rätten till talan kan utvecklas i mer kollektiv riktning (B 1/2022 rd, s. 33–37).
Även om man inte föreslår att jämställdhets- och diskrimineringsnämnden skulle få befogenhet att förordna att gottgörelse betalas vid arbetslivsrelaterade diskrimineringsärenden, bör det uppmärksammas att de ofta är förenade även med ersättningskrav från den som utsatts för diskriminering, till exempel på grund av ogrundat upphävande av arbetsavtal, ersättning för lön för uppsägningstiden eller förlorad semesterersättning.
Om diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ges den föreslagna behörigheten att bestämma gottgörelse som påföljd för brott mot diskrimineringslagen, skulle det vara viktigt att snabbt utreda huruvida nämnden bör också ges behörighet att bestämma gottgörelse på grund av brott mot jämställdhetslagen (B 1/2022 rd, s. 28–29).
Mandat till diskrimineringsombudsmannen för att övervaka arbetslivsrelaterad diskriminering
I diskrimineringsombudsmannens berättelse föreslås att diskrimineringsombudsmannen skulle få befogenhet att behandla ärenden som gäller diskriminering i arbetslivet och i fortsättningen föra dessa ärenden vidare även till jämställdhets- och diskrimineringsnämnden. Förslaget motiveras med att det skulle förbättra rättsskyddet för den som utsatts för diskriminering. (B 7/2022 rd, s. 16)
Jämställdhetsombudsmannen har understött det att diskrimineringsombudsmannen samt diskriminerings- och jämställdhetsnämnden skulle få befogenhet att övervaka diskrimineringsförbud och skyldigheter att främja likabehandling också inom arbetslivet.
Det skulle vara viktigt att befogenheterna av de myndigheter som övervakar jämställdhets- och diskrimineringslagen är så tydliga och jämförbara som möjligt för att rättsskyddssystemet ska vara så åskådligt som möjligt även ur diskrimineringsoffrets synvinkel och för att diskrimineringsoffer ska få tillgång till sina rättigheter oavsett diskrimineringsgrund. Detta skulle vara viktigt särskilt ur perspektivet för intersektionell diskriminering.
10.06.2022
