Utlåtande om regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2023 (RP 154/2022 rd) 

Jämställdhetsombudsmannen hördes av riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott om propositionen om statsbudgeten för 2023. Ombudsmannen bedömde frågan i enlighet med sin behörighet ur perspektivet för jämställdhet mellan könen.  

Effektiv lagövervakning kräver tillräckliga resurser 

Jämställdhetslagen har ett allmänt tillämpningsområde. Enbart relationerna mellan familjemedlemmar eller andra förhållanden i privatlivet och religionsutövning är utanför lagens tillämpningsområde. Kontakter, begäranden om information och misstankar om diskriminering som jämställdhetsombudsmannen tar emot handlar också om väldigt varierande teman och frågor. En stor del av kontakterna handlar om misstankar om diskriminering inom arbetslivet. 

Sedan 2005 har det genomförts flera reformer av jämställdhetslagen som har utvidgat jämställdhetsombudsmannens verksamhetsfält. Med lagreformerna 2005 och 2015 har bland annat skyldigheterna att upprätta jämställdhetsplaner preciserats och utvidgats. Alla läroanstalter omfattas nu av skyldigheten att upprätta en jämställdhetsplan. Även arbetsgivarnas skyldigheter att upprätta en jämställdhetsplan har preciserats. Könsminoriteter har lagts till på lagens tillämpningsområde och diskriminering i samband med tillgången till och tillhandahållandet av varor och tjänster har sanktionerats. Till följd av reformerna av jämställdhetslagen har det uppstått ett tydligt gap mellan ombudsmannens uppgifter och resurser, vilket påverkar till exempel ombudsmannens möjligheter att övervaka arbetsplatsernas och läroanstalternas jämställdhetsplaner. Jämställdhetsombudsmannen har beskrivit sina otillräckliga resurser i flera av sina utlåtanden till riksdagens olika utskott. 

Behovet av tilläggsresurser till jämställdhetsombudsmannen har också identifierats av riksdagen. Bland annat i sitt utlåtande om statsbudgeten 2018 fäste arbetslivs- och jämställdhetsutskottet uppmärksamhet vid att jämställdhetsombudsmannens resurser inte har ökat trots att flera lagreformer har genomförts. Senast har utskottet uppmärksammat jämställdhetsombudsmannens resurser i sitt betänkande AjUB 7/2022 rd om jämställdhetsombudsmannens berättelse till riksdagen (B 1/2022 rd). 

Största delen av ärenden som jämställdhetsombudsmannen tar emot är kundkontakter. Under 2021 tog jämställdhetsombudsmannen emot sammanlagt 989 kontakter per telefon och brevledes. Ombudsmannen behandlade 623 ärenden skriftligen. Av dessa gällde 36 % jämställdhetslagens diskrimineringsförbud. Drygt 40 % av diskrimineringsärenden handlade om diskriminering i arbetslivet. Ärendena handlade oftast om misstänkt diskriminering på grund av graviditet eller föräldraskap, diskriminering vid rekrytering eller lönediskriminering.  
Sedan 2005 har jämställdhetsombudsmannens byrå haft tio anställda. Justitieministeriet har beviljat jämställdhetsombudsmannens byrå ett tilläggsårsverke, 60 000 euro från och med 1.4.2022 och därefter 80 000 euro per år.  Tillägget av ett årsverke åtgärdar dock inte ombudsmannens långvariga och akuta brist på personresurser.  

Kontakter som jämställdhetsombudsmannen tagit emot och ombudsmannens resurser kan jämföras till exempel med kontakterna som regionförvaltningsverkens ansvarsområden inom arbetarskyddet och diskrimineringsombudsmannen tar emot och deras resurser. Dessa aktörer övervakar efterlevnaden av diskrimineringslagen (1325/2014). I regeringens proposition om partiell om ändring av diskrimineringslagen (RP 148/2022 rd) konstateras till exempel att regionförvaltningsverkens ansvarsområden inom arbetarskyddet tog emot 570 kontakter om diskriminering i arbetslivet år 2021 och cirka 210 begäranden om tillsyn gällande diskriminering. Efterlevnaden av diskrimineringslagen övervakades genom cirka 729 myndighetsinitierade och cirka 134 kundinitierade inspektioner.  

Under 2020 tog diskrimineringsombudsmannen emot 1103 kontakter om diskriminering, av vilka 170 handlade om arbetslivet. Både ansvarsområdena inom arbetarskyddet oh diskrimineringsombudsmannen har betydligt större personresurser för övervakningen av efterlevnaden av diskrimineringslagen. Ändå visar undersökningar att diskrimineringsfall blir oupptäckta.  

I sin berättelse till riksdagen 2022 (B 1/2022 rd) har jämställdhetsombudsmannen framställt förslag för utveckling av rättsskyddet för diskrimineringsoffer. Jämställdhetsombudsmannen anser att med dessa förslag samt med ökade personresurser för övervakning av efterlevnaden av jämställdhetslagen skulle man kunna effektivisera ingripandet i diskriminering och främjandet av faktisk jämställdhet i Finland. 
Jämställdhetsombudsmannen föreslog att ombudsmannens verksamhetsanslag skulle höjas med ytterligare 140 000 euro i statsbudgeten 2023 bland annat för en ny överinspektörstjänst.

Könsmedveten budgetering  

Könsmedveten budgetering är en internationellt erkänd strategi för främjande av jämställdheten som under senare år har diskuterats även i Finland. 

Till exempel i statsrådets utrednings- och forskningsverksamhets projekt Jämställd budgetering bedömde man könskonsekvenser av skatte- och förmånsförändringar och gav rekommendationer för utvecklingen av könsmedveten budgetering och metoder för utvärdering av budgeteringens könskonsekvenser i Finland. I sitt utlåtande till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet 21.10.2019 (TAS 309/2019) har jämställdhetsombudsmannen hänvisat till dessa rekommendationer för utvecklingen av könsmedveten budgetering. 

Jämställdhetsombudsmannen anser att ett könsperspektiv är nödvändigt i budgeten eftersom budgeten och andra beslut om de offentliga finanserna kan påverka de olika könen på olika sätt och därmed antingen främja eller försvaga jämställdheten. Med könsmedveten budgetering kan offentliga utgifter och intäkter riktas på ett jämställdhetsfrämjande sätt.  

Enligt finansministeriets föreskrift av 30.4.2020 ska motiveringen till huvudtiteln innefatta sammanfattande översikter över sådan verksamhet i anslutning till budgetpropositionen som har betydande könsrelaterade konsekvenser. Vid granskningen av de könsrelaterade konsekvenserna ska uppmärksamhet fästas vid de samhälleliga effektmålen för jämställdheten mellan könen inom förvaltningsområdet och vid de utgifter inom förvaltningsområdet som kan inverka på hur jämställdheten uppnås.  

Motiveringarna till huvudtitlarna i budgetförslaget 2023 omfattar åtgärder och målsättningar som förknippas med jämställdhet mellan könen enlig ovan. Åtgärderna är dock inte fullt jämförbara och i vissa fall förblir deras samband med faktiskt främjande av jämställdhet mellan könen oklart. Å andra sidan förknippas några åtgärder som hänför sig till främjande av jämställdhet, till exempel totalreformen av sexualbrottslagstiftningen, med jämställdhetsmålen av flera förvaltningsområden och då behandlas de planerade, i sig viktiga målsättningarna under flera huvudtitlar och/eller under motiveringarna för ett enskilt ämbetsverks verksamhetsanslag. Detta försvårar formandet av en helhetsbild av målsättningarna och de anslag som anvisats till projektet. Ur perspektivet för främjande av jämställdhet kunde det vara tydligare att man vid förvaltningsövergripande åtgärder och projekt även hänvisar till andra huvudtitlar där samma ärende behandlas.  

Jämställdhetsombudsmannen föreslår också att mer detaljerade anvisningar upprättas för förvaltningsområdena om könsmedveten budgetering och hur den ska beaktas vid upprättandet av budgetar på liknande sätt som det har upprättats en guide om bedömning av könskonsekvenserna vid lagstiftningsprojekt. Jämställdhetsombudsmannen anser att detta skulle bidra till att ytterligare främja jämställdhet mellan könen. 

19.10.2022