Utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och av vissa andra lagar (RP 73/2023 rd, TAS 664/2023, utfärdat 26.10.2023)

Jämställdhetsombudsmannen hördes av riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott 27.10.2023.

I sitt utlåtande uttryckte jämställdhetsombudsmannen en väldigt stark oro över att en stor del av de försvagningar som lagförslaget innehåller drabbar kvinnor och försvagar jämställdheten mellan könen. Ombudsmannen påminde om att skyldigheten att främja jämställdhet även gäller lagstiftare. 

Förslagen i regeringens proposition försvagar kvinnornas ställning och påverkar jämställdheten mellan könen negativt

I regeringens proposition föreslås till exempel att lagen om utkomstskydd för arbetslösa ska ändras. De föreslagna ändringarna avses gälla bland annat arbetsvillkoret för löntagare, jämkningen av arbetslöshetsförmåner och begynnelsetidpunkten för rätten till arbetslöshetsförmåner samt barnförhöjningen som betalas i samband med arbetslöshetsförmåner. 

Det kommer fram av propositionen att förslagen påverkar kvinnor och män på olika sätt. Av bedömningarna i propositionen framgår att ändringarna försvagar i synnerhet kvinnornas ställning. 

Ändring av arbetsvillkoret för löntagare 

Arbetsvillkoret för löntagare, vilket är en förutsättning för att bevilja arbetslöshetsdagpenning, ska enligt förslaget ändras så att det i fortsättningen bestäms på basis av inkomster av lönearbete. Dessutom skulle arbetsvillkoret förlängas från nuvarande cirka sex månader till tolv månader. Undantagen för branscher med ovanliga arbetstidsarrangemang skulle avskaffas i fråga om lärare, arbetstagare som utför hemarbete och personer som utför skapande eller framställande arbete.
Enligt regeringens proposition påverkar förlängningen av arbetsvillkoren kvinnor ofta än män i alla andra åldersgrupper än personer som fyllt 50 år (RP 73/2023 rd, s. 32).

Ändringen skulle i synnerhet påverka 30–39-åriga kvinnor (a.a.). Ändringen skulle också påverka ett stort antal människor. Förlängningen av arbetsvillkoret påverkar i synnerhet kvinnodominerade branscher där visstidsanställningar är vanliga till exempel för lärare som sköter ett vikariat under ett läsår.

Ändringen av arbetsvillkoret till inkomstbaserat berör i synnerhet personer som utför flera separata perioder i arbete, till exempel löntagare som har sysselsatt sig i oregelbundet deltidsarbete eller i behovsarbete. Även denna ändring skulle gälla ett stort antal människor, eftersom det uppskattas att personer för vilka arbetsvillkoret uppfylls genom två eller flera perioder i arbete utgör 37 procent av mottagarna av inkomstrelaterad dagpenning (RP 73/2023 rd, s. 34). 

Jämställdhetsombudsmannen konstaterade att vad gäller förslagens konsekvensbedömning bör man granska visstidsanställningar och anställningar på deltid samt diskriminering på grund av graviditet och familjeledigheter.

a) Visstidsanställningar är mer vanliga bland kvinnor än bland män

År 2021 hade 19 % av kvinnliga löntagare och 14 % av manliga löntagare visstidsanställningar. Enligt Statistikcentralen hade 365 000 löntagare visstidsanställningar år 2021. Av dessa var 214 000 kvinnor och 151 000 män. Antalet löntagare med visstidsanställningar hade ökat med 43 000 från året innan. Den angivna orsaken för visstidsanställningen var i regel (71 %) brist på stadigvarande arbete. Av nya anställningsförhållanden var nästan hälften visstidsanställningar, för kvinnor oftare än för män. 

b) Kvinnor har deltidsanställningar oftare än män

År 2021 hade 473 000 löntagare deltidsanställningar, vilket motsvarar 19 % av alla löntagare. Av löntagare med deltidsarbete var 264 000 (24 %) kvinnor och 122 000 (13 %) män. Antalet löntagare med deltidsarbete hade ökat med 58 000 från året innan. Av löntagare med deltidsarbete skulle 118 000 ha velat arbeta på heltid. 

c) Diskriminering på grund av graviditet och familjeledigheter är beklagansvärt vanlig i Finland

Detta kommer också fram i de arbetslivsrelaterade kontakter som jämställdhetsombudsmannen tar emot. Diskriminering på grund av graviditet och familjeledigheter är en av de vanligaste orsakerna till kontakt med jämställdhetsombudsmannen. Dessa kontakter handlar till exempel om begränsning av visstidsanställningars längd på grund av graviditet eller familjeledigheter eller svårigheter med att få återvända till arbetet efter en familjeledighet. 

I sina berättelser till riksdagen 2018 och 2022 har jämställdhetsombudsmannen framhållit att skyddet mot diskriminering för visstidsanställda bör stärkas i anställningslagstiftningen. Lagstiftningen om anställningar bör kompletteras med bestämmelser som skulle göra det förbjudet att inte förnya visstidsanställningar på grund av graviditet eller familjeledighet eller begränsa dem så att de upphör vid moderskaps- eller familjeledighetens början.

Enligt statsminister Petteri Orpos regeringsprogram skulle arbetsavtal för viss tid framöver kunna ingås för ett år även utan en särskild anledning. Eventuellt genomförande av denna punkt tillsammans med de ändringar som nu föreslagits i lagstiftningen om utkomstskydd för arbetslösa genomförs skulle i synnerhet påverka kvinnor i barnafödande ålder. 

På basis av det som sagts ovan uttryckte jämställdhetsombudsmannen en väldigt stark oro över konsekvenserna av de föreslagna ändringarna för kvinnor och jämställdheten mellan könen. 

Jämkning av arbetslöshetsförmåner

Jämkad arbetslöshetsförmån betalas till personer som tagit emot deltidsarbete eller kortvarigt arbete. Med avseende på jämkning av arbetslöshetsförmåner föreslås det att det så kallade skyddade beloppet, det vill säga den del av inkomsten som inte beaktas vid uträkningen av beloppet av en jämkad arbetslöshetsförmån, ska slopas.

I regeringens proposition föreslås också att den så kallade självrisktiden ska förlängas från nuvarande fem dagar till sju dagar. Dessutom skulle semesterersättning som betalas när ett heltidsarbete som varat över två veckor upphör hindra att arbetslöshetsförmåner betalas för den tid över vilken semesterersättningen periodiseras.

Enligt regeringens proposition bedöms konsekvenserna av slopandet av det skyddade beloppet i synnerhet påverka kvinnor. År 2022 var 64 % av personer som fick jämkad dagpenning kvinnor (61 % av mottagare av FPA:s arbetslöshetsförmåner var kvinnor). Majoriteten av mottagare av jämkad dagpenning eller jämkad arbetslöshetsförmån i alla åldersgrupper är kvinnor (RP 73/2023 rd, s. 45). Slopandet av periodiseringen av semesterersättningen skulle också påverka kvinnor mer än män, eftersom kvinnor i åldersgruppen 30–59 år har fått fler periodiseringsbeslut än män.

Jämställdhetsombudsmannen uttrycker en allvarlig oro över de ändringar som föreslagits för jämkning av arbetslöshetsförmåner. Ändringsförslag som så starkt främst påverkar kvinnor kan inte anses vara godtagbara ur perspektivet för jämställdhet mellan könen.

Barnförhöjning av arbetslöshetsförmåner

I propositionen föreslås att barnförhöjningen av arbetslöshetsförmåner avskaffas. Enligt propositionen betalades barnförhöjningar ut till cirka 81 000 förmånstagare inom den inkomstrelaterade dagpenningen år 2022. 58 % av barnförhöjningar betalades till kvinnor och 42 % till män (RP 73/2023 rd, s. 47). 

Jämställdhetsombudsmannen konstaterade att denna ändring även bör bedömas ur perspektivet för familjer med en förälder. Det finns 120 000 familjer med en förälder i Finland. Majoriteten (87 %) av ensamföräldrarna är kvinnor. Förslagen skulle sannolikt ha betydande konsekvenser inte bara för dessa familjers försörjning utan också för jämställdheten mellan könen och barnfattigdom.

Konsekvenserna för de grundläggande och mänskliga rättigheterna

Rådet för bedömning av lagstiftningen har 12.10.2023 gett ett utlåtande om utkastet till regeringens proposition till social- och hälsovårdsministeriet. I sitt utlåtande har rådet fäst uppmärksamhet vid att man vid konsekvensbedömningen borde ha beaktat andra reformer av den sociala tryggheten under beredning och deras eventuella kumulativa effekter i synnerhet för människogrupper i en sårbar ställning. Rådet för bedömning av lagstiftningen ser det som viktigt att förslagens inverkan på de grundläggande och mänskliga rättigheterna bedöms samt om konsekvenserna påverkar samma människogrupper. 

Jämställdhetsombudsmannen instämmer i rådets synpunkter. Ombudsmannen vill även påminna om att Europeiska kommittén för sociala rättigheter har i sitt avgörande av den 15 februari 2023 konstaterat att nivån på Finlands sociala trygghet är för låg. I avgörandet granskades nivåerna i förhållande till finländarnas medelinkomst bland annat vad gäller utkomstskyddets grunddagpenning för arbetslösa, arbetsmarknadsstödet och utkomststödet.

Kommittén konstaterade att minimiförmånerna är för låga för att tillgodose förmånstagarens basbehov på det sätt som förutsätts i den reviderade europeiska sociala stadgan. Jämställdhetsombudsmannen rekommenderar att riksdagen tar detta avgörande i beaktande. 

Utlåtandet finns bifogat i sin helhet (på finska), pdf.

30.10.2023