Utlåtande om reformen av familjeledigheter (TAS 109/2021, utfärdat 1.4.2021)
Jämställdhetsombudsmannen har framhållit vikten av en familjeledighetsreform redan tidigare, bland annat i sin berättelse till riksdagen 2018 (B 22/2018 rd). Jämställdhetsombudsmannen har ansett att den andel av familjeledigheten som är öronmärkt för papporna och ökad flexibilitet i användningen av familjeledigheter är särskilt viktigt. Olika familjekonstellationer och familjers olika behov och situationer ska beaktas så bra som möjligt i familjeledighetssystemet. Dessa frågor har till en stor del beaktats i regeringens utkast till propositionen om familjeledighetsreformen, vilket är positivt.
Upp till hälften av de kontakter om arbetslivet som jämställdhetsombudsmannen tagit emot har gällt diskriminering på grund av graviditet eller familjeledigheter. Kontakterna gäller särskilt situationer där kvinnors tidsbundna anställningar inte förlängs. Även om arbetstagaren hade haft flera konsekutiva anställningsförhållanden, förlängs inte anställningen då det kommer fram att arbetstagaren är gravid eller när personen har angett att hen kommer att ta ut familjeledighet. I samband med reformen bör man åtgärda detta missförhållande.
Viktigt att familjeledigheter fördelas jämnare
Reformens målsättning att papporna skulle ta ut en större andel familjeledigheter än för närvarande är väl värd att stödjas. Ojämn fördelning av familjeledigheterna har betydande konsekvenser för tillgodoseendet av jämställdheten mellan könen särskilt i arbetslivet. Löne- och pensionsskillnaderna mellan könen orsakas delvis av den ojämna fördelningen av familjeledigheter och de avbrott i karriären som det orsakar kvinnorna. Enligt jämställdhetsombudsmannens syn skulle en jämnare fördelning av familjeledigheterna mellan föräldrarna och mellan kvinnor och män över lag främja både jämlikheten mellan könen och familjers välfärd som helhet.
Jämställdhetsombudsmannen anser att en kvot som riktas till papporna och inte kan överföras är särskilt viktig för att familjeledigheterna ska fördelas jämnare. Jämställdhetsombudsmannen anser att det positiva med reformen är att båda föräldrarna har en kvoterad del av föräldraledigheten.
Den viktigaste orsaken till varför jämställdhetsombudsmannen understödjer en jämnare fördelning av familjeledigheten mellan föräldrarna är det faktum att diskriminering på grund av graviditet och föräldraskap förekommer allmänt på den finländska arbetsmarknaden. Enligt jämställdhetsombudsmannens observationer förekommer diskriminering på grund av graviditet och föräldraledigheter i alla sektorer och överallt i arbetslivet.
Enligt jämställdhetsombudsmannen bör man också utreda hur man i sjukförsäkringslagens bestämmelser om föräldrapenningar bättre skulle kunna beakta det faktum att graviditet försvårar i synnerhet kvinnors förvärvsmöjligheter och sysselsättning. För mammornas ekonomiska ställning skulle det vara viktigt att de skulle som grund för föräldrapenningen kunna välja antingen inkomsterna under de 12 månader som föregått graviditeten eller inkomsterna under de 12 månader som föregått familjeledigheten.
Utkastet till propositionen inkluderar ett förslag om partiell familjeledighet. Jämställdhetsombudsmannen anser att det är bra att man inte längre skulle förutsätta att båda föräldrarna arbetar på deltid samt att någon minimigiltighetstid inte skulle förutsättas för avtal om deltidsarbete. Detta ökar för sin del flexibiliteten i att ta ut familjeledigheter och är därmed väl värt att stödjas. Partiell föräldraledighet skulle också bli mer attraktiv om ledigheten skulle kunna fördelas till exempel så att man tar ut ledigheten under två dagar.
Reformen ska beaktas även i tjänste- och kollektivavtal
Trots att den föreslagna reformen skulle i huvudsak ha positiva effekter på jämställdheten mellan könen och särskilt på kvinnornas ställning på arbetsmarknaden, kan den även försvaga lönejämlikheten mellan kvinnor och män. Jämställdhetsombudsmannen anser att reformen skulle vara problematisk särskilt vad gäller de avlönade moderskapsledigheter som för närvarande avtalats om i tjänste- och kollektivavtalen.
I tjänste- och kollektivavtalen är den avlönade moderskapsledigheten i regel antingen tre månader eller 72 vardagar. Den avlönade moderskapsledigheten är betydligt längre än till exempel den avlönade faderskapsledigheten i motsvarande tjänste- och kollektivavtal. Denna praxis har varit möjlig eftersom kvinnor på avlönad moderskapsledighet och män på faderskapsledighet inte är i en sådan jämförbar ställning till varandra att skillnaderna i lön under moderskaps- och faderskapsledigheter skulle utgöra diskriminering såsom avses i jämställdhetslagen. Detta har även påverkats av att kriterierna för och avsikten med moderskaps- och faderskapsledigheten skiljer sig från varandra. Avsikten med moderskapsledigheten har varit att säkerställa att mamman återhämtar sig från graviditeten och förlossningen samt att säkra mammans försörjning under denna tid. Avsikten med faderskapsledigheten har däremot varit vård av barn samt att relationen mellan barnet och pappan förstärks. Vad gäller föräldraledigheten skulle arbetsgivaren däremot göra sig skyldig till diskriminering om hen betalade ut lön enbart till kvinnor, eftersom mammor och pappor har lika rätt att ta ut föräldraledighet.
Jämställdhetsombudsmannen är särskilt orolig över hur reformen påverkar mammornas ekonomiska ställning, eftersom lagstiftningsändringarna kommer oundvikligen att reflekteras även i tjänste- och kollektivavtal. Därmed kan den ekonomiska ställningen av mammor i ett anställningsförhållande försvagas om de avlönade familjeledigheterna förkortas. Detta skulle inte heller kunna kompenseras med perioden för graviditetspenning eller den förhöjda dagpenningen under föräldradagarna. Vid konsekvensbedömningen av reformen har man inte beaktat hur ändringarna i tjänste- och kollektivavtal påverkar mammornas ställning.
Utkastet till regeringens proposition behandlar inte förhållandet mellan sjukförsäkringslagen och tjänste- och kollektivavtalen. Detta perspektiv saknas i motiveringarna till och konsekvensbedömningen av reformen, vilket är mycket olyckligt i och med att tjänste- och kollektivavtalen innehåller flera bestämmelser om familjeledigheter. Reformen av familjeledighetssystemet och i synnerhet sjukförsäkringslagens bestämmelser om familjeledigheter har betydande konsekvenser till dessa avtal och därmed även till den ekonomiska ställningen av till exempel föräldrar som tar ut familjeledigheter och av familjerna.
Analys av könskonsekvenser behövs i beredningen av familjeledighetsreformen
Enligt jämställdhetsombudsmannens syn kräver utkastet till regeringens proposition och konsekvensbedömningen ännu fortsatt beredning och närmare konsekvensbedömning. Det finns skäl att öppet bedöma reformens konsekvenser särskilt ur perspektiv för de olika könen och familjekonstellationerna samt för jämställdhetslagens bestämmelser om diskriminering. Propositionen ändrar hela strukturen för det nuvarande familjeledighetssystemet, varför det är särskilt viktigt att analysera nuläget och konsekvenserna av de föreslagna ändringarna.
Jämställdhetsombudsmannen anser att det är viktigt att reformen inte leder till att utvecklingen av jämställdheten i Finland eller mammornas och pappornas ställning försvagas. Som en del av analysen av könskonsekvenserna är det viktigt att bedöma reformens konsekvenser som helhet å andra sidan vad gäller mammorna och å andra sidan vad gäller papporna.
22.04.2021
