Utlåtande om justitieministeriets bedömningspromemoria om straffrättslig reglering om riktade trakasserier (TAS 530/2022, utfärdat 31.10.2022)
Justitieministeriet har begärt utlåtanden om sin bedömningspromemoria om behovet av ändringar i strafflagstiftningen för att reglera riktade trakasserier. I bedömningspromemorian anses det motiverat att kriminalisera riktade trakasserier. Det skulle bli straffbart att inleda riktade trakasserier och att delta i sådana. Riktade trakasserier skulle bli ett brott som hör under allmänt åtal.
Jämställdhetsombudsmannen understödjer bedömningspromemorians slutsats om att riktade trakasserier behöver kriminaliseras och anser att införandet av en egen brottsrubricering för riktade trakasserier bör främjas. Kriminaliseringen av riktade trakasserier kan ha en allmänpreventiv verkan. Kriminaliseringen skulle ge skydd för individer som utsätts för riktade trakasserier och främja tillgodoseendet av de grundläggande rättigheterna. Med lagändringsförslaget strävar man också efter att trygga verksamhetsbetingelserna för demokratin, myndighetsverksamheten, forskningsverksamheten och fri informationsförmedling.
Könsperspektiv viktigt vid granskningen av fenomenet
Jämställdhetsombudsmannen anser att det är beklagligt att den könade karaktären av riktade trakasserier inte beaktas i bedömningspromemorian när de behandlas allmänt som ett fenomen eller ur perspektivet för olika yrkesgrupper och i motiveringarna till de föreslagna lagändringarna.
Förebyggande av riktade trakasserier förutsätter granskning av fenomenets könade karaktär samt identifiering av dess samband med rasifiering. Avsaknaden av ett könsperspektiv från arbetet med bedömningen av lagstiftningens ändringsbehov kan reflekteras i behandlingen och uppföljningen av riktade trakasserier.
Omfattande konsekvensbedömning är en central del av en högkvalitativ lagberedningsprocess. Bedömningspromemorian behandlar de samhälleliga och ekonomiska konsekvenserna av lagstiftningsförslagen. Behandlingen omfattar dock inte könskonsekvenserna. Bedömningen av könskonsekvenserna bör ingå i all lagberedning och den föregripande beredningen i samband med den.
Jämställdhetsombudsmannen vill påminna om att jämställdhetslagen (609/1986) föreskriver om myndigheternas skyldighet att främja jämställdheten mellan kvinnor och män på ett målinriktat och planmässigt sätt. Myndigheternas skyldigheter gäller statsrådets verksamhet på ett övergripande sätt och därmed också lagberedningsprocesserna.
I sina berättelser till riksdagen (B 22/2018 rd och B 1/2022 rd) har jämställdhetsombudsmannen rekommenderat att genusperspektivet beaktas i all forskning och alla åtgärder som hänför sig till hatretorik och hatbrott.
Systematiska trakasserier och hatretorik som grundar sig på kön
Trakasserier på grund av kön, sexuella trakasserier och kvinnohat är strukturella samhällsproblem som bryter ned förutsättningarna för fungerande demokrati.
Ofredande, trakasserier, hatretorik, förföljelse, riktade trakasserier och sexuellt våld visar sig i regel som olika fenomen beroende på om gärningsmännen och föremålen för gärningarna är kvinnor eller män. Kvinnor som är aktiva som till exempel journalister, forskare och politiker utsätts i den samhälleliga debatten mer ofta för hot on sexualbrott än män. Kvinnliga beslutsfattare rapporterar också hatretorik som grundar sig på deras kön oftare än manliga beslutsfattare. Detta kan minska kvinnornas aktiva delaktighet och därmed också göra det samhälleliga beslutsfattandet mindre representativt.
Finlands skyldigheter vad gäller de mänskliga rättigheterna, Europeiska unionens initiativ samt de nationella jämställdhets- och människorättspolitiska handlingarna bör beaktas vid den fortsatta beredningen
I statsrådets redogörelse om jämställdhetspolitiken (SRR 5/2022 rd) har man föreslagit som ett av Finlands nationella mål att könsdiskriminering eller hatretorik inte begränsar någons yttrandefrihet och deltagande i samhället.
Redogörelsens anda är enhetlig med initiativ som Europeiska unionen tagit på sistone. Europaparlamentet har uppmanat kommissionen och medlemsstaterna att inkludera kvinnohat i hatretorik och kvinnofientliga övergrepp i hatbrott (Europaparlamentets resolution 2022/C 251/01).
Vid beredningen om straffrättslig reglering om riktade trakasserier bör man beakta Europaparlamentets och rådets direktivförslag om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer (2022/0066 (COD). Finlands internationella människorättsskyldigheter förutsätter också att Finland vidtar åtgärder för att förebygga alla former av våld mot kvinnor.
24.11.2022
