Hoppa till innehåll

Universitetens användarkoder och situationen för personer som genomgår könskorrigering (TAS 463/2021, utfärdat 20.1.2022 och TAS 306/2020, utfärdat 3.9.2020)

Jämställdhetsombudsmannen ombads ta ställning till om universitetens IT-system behandlar dem som genomgår könskorrigering jämlikt. Den som tog kontakt berättade att Haka-användarkoden på universiteten har skapats med initialerna i det namn som föregick könskorrigeringsprocessen. Koden innehåller inte hela det gamla namnet utan endast initialerna till det, men det här har stor effekt på en transpersons välmående i studierna och på arbetet. 

Läraren på varje kurs ser att studerande har en användarkod som inte stämmer överens med namnet. Då blir studerande utan sitt samtycke objekt för en bedömning av om orsaken till att namnet ändrats är att studerande är transkönad eller någon annan. Det här kan leda till att man undviker studierna, ångesten ökar och slutligen till att studierna avbryts. Likaså syns IT-användarkoden för alla deltagare under de anställdas möten på webben. 

Enligt den person som tog kontakt skulle det vara viktigt att få gemensamma anvisningar för ändring av initialerna i användarkoderna när en studerandes eller anställds namn ändras i samband med en könskorrigering. För tillfället behandlar universiteten situationerna som enskilda fall.  Praxis för ändring av initialerna enligt det nya namnet varierar mellan universiteten och också inom samma universitet vid olika tidpunkter. I praktiken lyckas transpersonerna inte få initialerna i användarkoden bytta från sitt tidigare namn eller så är det mycket svårt. Transpersonerna och den IT-personal som gör ändringarna i användarkoderna är tvungna att reda ut situationen på nytt och på nytt. 

Jämställdhetsombudsmannen konstaterade att lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009) innehåller bestämmelser om begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter om fastställande av könstillhörighet samt uppgifter om en tidigare personbeteckning och ett eventuellt tidigare förnamn som han eller hon hade omedelbart före fastställandet av könstillhörigheten. 

Jämställdhetslagen förbjuder diskriminering på basis av könsidentitet och könsuttryck. De skyddar i synnerhet personer som hör till en könsminoritet, såsom transkönade personer, mot diskriminering. Jämställdhetslagen innehåller dessutom en skyldighet för myndigheter, utbildningsanordnare och arbetsgivare att förebygga diskriminering enligt könsidentitet och könsuttryck. Den här skyldigheten ska beaktas också i läroanstalternas och arbetsplatsernas jämställdhetsplaner.

Jämställdhetsombudsmannen konstaterade att integritetsskydd gäller för uppgifterna om att en person är transkönad och har korrigerat sitt kön.  Om det framkommer att en person är transkönad kan han eller hon bli diskriminerad. För integritetsskyddet och förebyggandet av diskriminering är problemen med användarkoder där initialerna från en persons tidigare namn används inte lika stora som när hela namnet eller personbeteckningen syns. Redan det faktum att initialerna står i konflikt med initialerna för namnet enligt det korrigerade könet leder dock till oro för att det ska framkomma att personen är transkönad utan att han eller hon gett sitt samtycke. Hänvisningarna till det gamla namnet belastar välmåendet för de studerande och anställda som har korrigerat sitt kön. 

Jämställdhetsombudsmannen rekommenderade att man i IT-systemen och vid utveckling av dem tar hänsyn till transkönade personers behov av integritetsskydd samt i anknytning till det aspekten med förebyggande av diskriminering. Det här kunde exempelvis ske så att det för deras del på begäran på ett enkelt sätt går att rätta till de bokstäver i användarkoden som hänvisar till det gamla namnet så att de motsvarar det nya namnet eller så att användarkoderna inte innehåller namnets initialer. 

20.01.2022