Jämställdhetsombudsmannens rekommendationer för regeringsperiod 2023-2027

Centrala jämställdhetsproblem

Det finns flera bestående jämställdhetsproblem i Finland:

Den genomsnittliga löneskillnaden mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden är 16 %
Enligt jämställdhetsombudsmannens observationer från övervakningen är diskriminering på grund av graviditet fortfarande vanligt förekommande
Finland är det näst våldsammaste landet för kvinnor inom EU, och även pojkar och män drabbas av våldskulturen
Över hälften av flickorna i högstadieåldern och i andra stadiet har upplevt sexuella trakasserier
Inlärningsskillnaderna inom och mellan könen ökar
Personer som tillhör könsminoriteter utsätts för fördomar och diskriminering, och reformen av translagen har inte slutförts ännu.

Jämställdhetsombudsmannen överlämnar vart fjärde år en berättelse om tillgodoseendet av jämställdheten i Finland till riksdagen. Jämställdhetsombudsmannens rekommendationer för regeringsperioden 2023-2027 baseras på ombudsmannens berättelse till riksdagen 2022. I berättelsen behandlades bland annat

utvecklingsbehov av rättsskyddet mot diskriminering på grund av kön
jämställdhetsläget vid läroanstalter
lönejämställdhet och diskriminering på grund av graviditet inom arbetslivet och
diskriminering av könsminoriteter.

I berättelsen gav jämställdhetsombudsmannen också rekommendationer till riksdagen. I sitt betänkande (AjUB 8/2022 rd) instämde riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott i flera av jämställdhetsombudsmannens rekommendationer och ansåg bland annat att rättsskyddet mot diskriminering på grund av kön behöver stärkas.

Rekommendationer för regeringsperiod

Stärkande av rättsskyddet

Endast en liten del av diskriminering på grund av kön kommer till myndigheternas kännedom, och i endast få fall erhåller offret gottgörelse för diskrimineringen – antingen genom en domstol eller till exempel med hjälp av jämställdhetsombudsmannen. Det bör utredas grundligt hur rättsskyddet ska kunna stärkas.
Jämställdhetsombudsmannen bör bland annat ha självständig rätt att väcka talan i ärenden som handlar om diskriminering på grund av kön.

Jämställdhetsombudsmannen bör få behörighet att behandla intersektionell diskriminering

För att man ska kunna identifiera all slags diskriminering som har samband med kön och främja jämställdhet mellan könen vad gäller personer från olika bakgrunder och i olika ställning ska man beakta även andra faktorer och grunder som har samband med diskriminering och förverkligandet av jämställdheten än kön – till exempel socioekonomisk ställning, ålder och etnisk bakgrund.
För närvarande kan jämställdhetsombudsmannen inte behandla presumtioner om diskriminering som handlar om intersektionell diskriminering. På intersektionell diskriminering tillämpas enbart diskrimineringslagen även om kön skulle vara ett väsentligt element i den upplevda diskrimineringen.
Jämställdhetslagen bör kunna tillämpas även på situationer som gäller intersektionell diskriminering på grund av kön så att jämställdhetsombudsmannen skulle ha behörighet även i dessa ärenden.

Ökad lönetransparens

Löneskillnaden mellan könen minskar väldigt sakta. Det förekommer även lönediskriminering på grund av kön på arbetsmarknaden. För att lönejämställdhet ska kunna främjas och att man skulle kunna ingripa i lönediskriminering förutsätter ökad tillgång till uppgifterna om löner.
Lönediskriminering kan inte upptäckas utan uppgifter om löner. Öppnare hantering av löneuppgifterna vid arbetsplatsernas lönekartläggningar skulle hjälpa till att förebygga lönediskriminering och effektivisera främjandet av lönejämställdhet. Det är viktigt att detta lagberedningsprojekt går framåt under regeringsperiod.

Avlägsnande av diskriminering på grund av graviditet

Det är viktigt att ingripa i diskriminering på grund av graviditet både genom lagstiftningen och genom jämställdhetspolitiken.
Arbetet med att stärka skyddet mot diskriminering på grund av graviditet för visstidsanställda gick inte framåt trots att det hade tagits med i regeringsprogrammet. Frågan ska tas upp för behandling på nytt under regeringsperiod.

Förbättring av könsminoriteters rättigheter

Den nya translagen är ett betydande steg, men i framtiden bör lagstiftningsarbetet även ta hänsyn till andra frågor som rör mångfalden av kön, och särskilt barn och unga. Lagberedningen ska grunda sig i de mänskliga rättigheterna och betona barnets rättigheter.
Det är nödvändigt att undersöka vårdpraxis för interkönade barn utifrån personlig integritet och barns rättigheter. Tillgodoseendet av interkönade barnens rättigheter bör tryggas genom reglering på lagnivå. Jämställdhetsombudsmannen har i sina berättelser till riksdagen 2018 och 2022 rekommenderat att icke-brådskande medicinska åtgärder ska inte genomföras på interkönade barn förrän barnet har möjlighet att ge sitt informerade samtycke till åtgärden.

Jämställdhetsombudsmannens uppgifter

Jämställdhetsombudsmannen är en självständig och oberoende myndighet. Jämställdhetsombudsmannen övervakar jämställdhetslagen, i synnerhet förbuden mot diskriminering, och främjar jämställdhet mellan könen. Jämställdhetsombudsmannen övervakar också förverkligandet av skyddet mot diskriminering av könsminoriteter. Jämställdhetslagen förbjuder diskriminering på basis av kön, könsidentitet och könsuttryck.

14.04.2023