Jämställdhetsombudsmannen: lika stora landslagsersättningar skulle främja jämställdheten (utfärdat 14.5.2019)
Jämställdhetsombudsmannen har undersökt om Finlands Bollförbunds praxis som gäller matchspecifika landslagsersättningar följer jämställdhetslagen. Bollförbundet har betalat större matchspecifika landslagsersättningar till spelarna i A-herrlandslaget än till spelarna i A-damlandslaget. Jämställdhetsombudsmannen undersökte ärendet på eget initiativ efter att ha begärt redogörelser av Finlands Bollförbund och kaptenerna för A-damlandslaget och A-herrlandslaget.
Det ekonomiska resultatet inverkar på de olika stora landslagsersättningarna
Jämställdhetsombudsmannen övervakar att jämställdhetslagen följs. Syftet med jämställdhetslagen är att förebygga diskriminering på grund av kön och främja jämställdheten mellan kvinnor och män. När det bedöms om dam- och herrspelarnas olika stora matchspecifika landslagsersättningar är diskriminerande ur jämställdhetslagens synvinkel ska det fästas uppmärksamhet vid syftet med att betala matchspecifika landslagsersättningar och om dam- och herrfotbollsspelarna är i samma eller jämförbar ställning i förhållande till detta syfte.
I den redogörelse som Finlands Bollförbund har gett motiveras de matchspecifika landslagsersättningarna med att
1) de sporrar spelarna som spelar i landslaget och
2) spelarna på detta sätt belönas för att de åstadkommer ekonomiskt resultat.
Till den del det i de matchspecifika landslagsersättningarna är fråga om att sporra spelarna att vinna matcher när de representerar sitt land på landslagsnivå, anser jämställdhetsombudsmannen att spelarna i A-damlandslaget och A-herrlandslaget är i en jämförbar situation. Till denna del borde de bemötas på samma sätt.
Enligt redogörelserna från Finlands Bollförbund har syftet med att betala matchspecifika landslagsersättningar dock inte varit att belöna spelarna endast för att de deltar i matcher på landslagsnivå utan även för att de åstadkommer ekonomiskt resultat. Ett av Bollförbundets mål är att samla medel för förbundets verksamhet, vilket betyder att det i princip kan anses godtagbart att betala ersättningar utifrån det ekonomiska resultatet.
Enligt Bollförbundets redogörelse används inkomsterna från A-herrlandslagets verksamhet till att betala A-herrlandslagets verksamhet men även andra landslags verksamhet i stor omfattning. Dessutom används dessa intäkter för att investera i tränarutbildning för flickor och pojkar och spelarutveckling. A-damlandslagets verksamhet har fortfarande varit förlustbringande. Jämställdhetsombudsmannen konstaterar att dam- och herrlandslagen inte har varit i en jämförbar situation i fråga om att skapa ekonomiskt resultat. I detta hänseende kan de olika stora matchspecifika landslagsersättningarna inte konstateras bryta mot diskrimineringsförbudet i jämställdhetslagen.
Beträffande de matchspecifika ersättningarna måste Bollförbundets belöningssystem anses ogenomskinligt, eftersom det är svårt att veta vilken andel av ersättningarna som grundar sig på landslagsspelarens ställning och vilken andel på att spelarna åstadkommer ekonomiskt resultat. Detta väcker snabbt misstankar om diskriminering.
Lika stora landslagsersättningar skulle vara ett tecken på att damfotbollen uppskattas
Finlands Bollförbund har avtalat med spelarna i A-herrlandslaget om ett s.k. solidaritetstillägg som innebär att en del av bonusen som intäktsförs via eventuella prispengar som spelarna i A-herrlandslaget får ges till de kvinnliga A-landslagsspelarna. Bollförbundet har också stött de mest begåvade damfotbollsspelarna till exempel med ett akademistipendium som inte ges till män eller pojkar. Förbundet har dessutom meddelat att de strävar efter att ansöka om Finlands Olympiska Kommittés idrottsstipendium till så många A-damlandslagsspelare som möjligt.
Jämställdhetsombudsmannen betonar betydelsen av aktivt jämställdhetsarbete inom idrott och motion. Grenförbunden kan med sitt eget exempel påverka attityderna och förfaringssätten inom idrott och motion på riksnivå för att säkerställa jämställt bemötande. Bollförbundets jämställdhetsarbete har gett synliga resultat. Antalet flickor och kvinnor som håller på med fotboll har ökat liksom även antalet kvinnliga ledare och tränare inom fotbollen.
— Jag sätter värde på det långsiktiga jämställdhetsfrämjande arbete som Finlands Bollförbund i åratal har gjort för att höja nivån på och uppskattningen för damfotbollen. Att göra landslagsersättningarna jämställda skulle vara ett ställningstagande av Bollförbundet om att dam- och herrfotboll är lika värdefulla och viktiga, säger jämställdhetsombudsman Jukka Maarianvaara.
De flesta spelare i damligan får inte lön av sin förening, vilket påverkar deras chanser att ägna sig åt fotboll. Detta återspeglas också i landslagets verksamhet. Därför kan landslagsersättningarna antas ha en stor ekonomisk betydelse för spelarna i damlandslaget. Att damfotbollen utvecklas och landslaget når framgångar är av betydelse också för att flickors och kvinnors fotbollsintresse ska öka, vilket torde ha en positiv inverkan även på Finlands Bollförbunds inkomstutveckling.
16.05.2019
