Indraget resultatarvode på grund av föräldraledighet vid utbetalningstidpunkten (TAS 108/2020, utfärdat 26.8.2020)

Resultatarvode för 2019 som arbetstagare A annars skulle ha haft rätt till drogs in med motiveringen att hen vid utbetalningstidpunkten av resultatarvodet i mars 2020 hade varit föräldraledig. Arbetsgivaren hade konstaterat att om A hade återvänt till sitt arbete innan utbetalningsdagen för resultatarvodet hade hen erhållit fullt resultatarvode.

Enligt arbetsgivarens redogörelse betalades resultatarvoden ut endast till de personer som under utbetalningsdagen var anställda hos arbetsgivaren och arbetade normalt. Annars hade arbetstagarna inte rätt till resultatarvode. Detta förfarande tillämpades på personer som var till exempel studielediga samt på moderskaps-, familje- eller alterneringsledighet.

På basis av de mottagna redogörelserna konstaterade jämställdhetsombudsmannen att det resultatarvode som var föremål för granskningen kunde betraktas som lön för arbete som utförts under året innan. Att dra in det resultatarvode som arbetstagaren annars skulle ha haft rätt till med motiveringen att arbetstagaren under utbetalningsdagen har varit föräldraledig innebär att arbetstagaren försatts i olika ställning på grund av föräldraskap och familjeansvar på det sätt som avses i jämställdhetslagen. Således har det i ärendet uppkommit antagande om indirekt diskriminering. 

Enligt jämställdhetslagen upphävs antagandet om diskriminering, om arbetsgivaren påvisar att förfarandet haft en godtagbar orsak. Enligt arbetsgivaren var inte förfarandet diskriminerande eftersom alla arbetstagare som varit på oavlönade ledigheter behandlades på samma sätt. Det faktum att även några andra arbetstagare blev utan resultatarvode berättigade enligt jämställdhetsombudsmannen emellertid inte arbetstagare A:s sämre behandling jämfört med de arbetstagare som hade fått resultatarvodet. A kunde anses ha varit i samma ställning med de arbetstagare som erhållit arvodet vad gäller syftet av betalningen av engångsposten. 

Jämställdhetsombudsmannen ansåg att A hade blivit diskriminerad i strid med jämställdhetslagen. I ärendet fäste jämställdhetsombudsmannen uppmärksamhet även vid att om arbetstagare förlorar resultatarvoden som betalas för tiden före föräldraledigheten kan detta påverka arbetstagares villighet att använda sina föräldraledigheter. EU-domstolen har ansett att om en arbetstagare förlorar sin kollektivavtalsenliga lön under moderskapsledigheten på grund av att hon börjar sin moderskapsledighet direkt efter sin föräldraledighet under vilken hon inte har erhållit lön, kan detta påverka arbetstagarens beslut att utnyttja sin rätt till föräldraledighet (mål C-512/11 och C-513/11). Detta i sin tur undergräver den ändamålsenliga verkan av direktiv 96/34 om föräldraledighet. 

01.02.2021