Hoppa till innehåll

Erbjudande på skönhetsbehandlingar enbart till kvinnor (TAS 37/2020, utfärdat 27.11.2020)

Jämställdhetsombudsmannen mottog en anmälan om att skönhetssalong A hade ett erbjudande på ljusimpulsbehandlingar som riktats enbart till kvinnor. 

Jämställdhetsombudsmannen begärde en redogörelse om saken. Skönhetssalong A:s ägare, en enskild näringsidkare, svarade att hon ger skönhetsbehandlingar enbart till kvinnor. Som skäl avgav hon att hon är muslim och kan av sedlighetsskäl inte röra vid män som inte tillhör hennes familj.  

En del av muslimerna tillämpar tolkningen att det enligt deras religion inte är acceptabelt att röra vid personer av det motsatta könet som inte tillhör deras familj eller närmaste släkt. 
Jämställdhetsombudsmannen konstaterade att det inte var fråga om erbjudande av tjänster med mer ogynnsamma villkor till män än till kvinnor, utan erbjudande av tjänster enbart till kvinnor. Därmed bedömdes situationen enligt 8 e § 2 mom. i jämställdhetslagen.

I bestämmelsen konstateras att det är tillåtet att tillhandahålla varor och tjänster uteslutande eller främst till personer av ett kön, om tillhandahållandet motiveras av ett berättigat mål och medlen för att uppnå detta mål är lämpliga och nödvändiga. 

8 e § i jämställdhetslagen och dess förarbeten grundar sig på Europarådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster (2004/113/EG). 

I rådets direktiv 2004/113/EG och i förarbetena för 8 e § i jämställdhetslagen har det listats exempel på befogade syften på grund av vilka man kan avvika från principen för likabehandling. Trots att listan på exempel inte kan betraktas som uttömmande, ska eventuella avvikelser som inte nämnts i direktivet eller förarbetena för jämställdhetslagen ändå kunna motiveras på motsvarande sätt vad gäller direktivets syfte. Syftet är att undanröja diskriminering på grund av kön när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster.

Vid bedömning av huruvida näringsidkarens förfarande kan accepteras ska man även ta hänsyn till synpunkter som hänför sig till hennes grundläggande rättigheter såsom näringsfrihet och religionsfrihet. Om näringsidkaren förutsätts erbjuda skönhetstjänster även för män, skulle hon bli tvungen att sluta med sin näringsverksamhet eller ge upp ett förfaringssätt som enligt henne tillhör hennes religion.

Religion, övertygelse eller kulturella skäl är emellertid inte automatiskt och nödvändigtvis en motiverad orsak att avvika från principen av jämlik behandling av könen. Samma gäller också näringsfrihetens relation till principen av jämlik behandling av könen. Bedömningen gäller i varje enskild situation relationen av jämställdheten mellan könen till andra grundläggande rättigheter om dessa rättigheter står i konflikt mot varandra.  Jämställdhetsombudsmannen känner inte till någon rättspraxis om tolkningen av 8 e § i jämställdhetslagen eller direktivet 2004/113/EG där denna fråga skulle ha behandlats. 

I förarbetena för 8 e § i jämställdhetslagen samt i direktivet 2004/113/EG har det konstaterats att vad gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster kan till exempel sedlighetsskäl utgöra ett befogat syfte för olik behandling. 

Att röra vid någon av det motsatta könet är en central del av begreppet sedlighet. Människor har av olika anledningar olika uppfattningar om gränsen för sedlighet vid rörande av en person av det motsatta könet.  I bedömningen av det aktuella ärendet är det inte avgörande huruvida dessa uppfattningar grundar sig på religion eller på andra orsaker. En sedlighetsuppfattning enligt vilken det inte är acceptabelt att röra vid personer av det motsatta könet kan i fråga om skönhetsbehandlingar som erbjuds av en enskild näringsidkare beaktas som en legitim grund att erbjuda tjänster enbart till ett kön. Denna tolkning äventyrar inte tillgodoseendet av syftet av direktiv 2004/113/EG. Situationen handlade till exempel inte om offentliga hälsovårdstjänster där tolkningen av vilka sedlighetsskäl som kan anses vara legitima kan vara snävare. 

Jämställdhetsombudsmannen konstaterade att de sedlighetsskäl som näringsidkaren framställt utgjorde i enlighet med 8 e § 2 mom. i jämställdhetslagen ett berättigat mål att erbjuda skönhetstjänster enbart till kvinnor. Att erbjuda tjänster enbart till kvinnor är ett lämpligt och nödvändigt medel för att uppnå detta mål.  Därmed var det inte fråga om diskriminering i strid med 8 e § i jämställdhetslagen.
 

08.02.2021